Slutreplik: Regler vid cykelpassage (Ref till "Den tutande bilisten" i SN 2020-07-18)

Reglerna vid cykelpassage (CP) är synnerligen oklara. Så oklara att Åklagarmyndigheten (ÅM) kände sig tvungen att ta fram en hel skrift om regler för cyklar (RättsPM 2020:3) där hela 8 av totalt 19 sidor ägnas åt regler i korsningar. ÅM skriver:
Om CP ligger direkt efter en korsning så att bilisten svänger och då kommer att korsa en CP ska bilisten köra med låg hastighet och ge cyklisten möjlighet att passera. Det samma gäller när bilisten kör ut ur en rondell (3 kap. 61 § tredje stycket TraF). En bilist får inte heller svänga i en korsning om det inte kan ske utan hinder för den trafik som finns på den körbana bilisten kör in på (3 kap. 24 § TraF). En cyklist som cyklar från cykelbanan ut på passagen befinner sig då på körbanan. Bilisten har alltså även enligt denna regel en väjningsplikt i förhållande till cyklisten om cyklisten befinner sig ute på körbanan.
Även efter en korsning eller rondell gäller att när cyklisten cyklar ut på CP lämnar denne cykelbanan och färdas ut på körbanan. Cyklisten har alltså väjningsplikt mot varje fordon som skär den egna kursen (3 kap. 21 § andra stycket TraF). 
ÅM konstaterar: Båda trafikanterna har alltså skyldigheter att iaktta. Det kan argumenteras för att bilistens skyldighet att ge cyklisten möjlighet att passera är den primära bestämmelsen om väjningsplikt. Situationen är specifikt reglerad för bilisten genom 3 kap. 61 § tredje stycket TraF medan cyklistens väjningsplikt är mer generellt gällande. Det är också naturligt att bilisten har en väjningsplikt mot bakgrund av att cyklisten är den mest oskyddade trafikanten.