Öppet brev till Länsstyrelsen. Förvaltningen av Båven
Det gläder oss att Länsstyrelsen äntligen upplåtit skyddsjakt på skarvarna i Trosa. Men det krävs fler liknande insatser för att minska de fiskande fåglarnas framfart.
Så här års är de flesta av skarvarna borta från Båven men problemen med vattnets biologi och tillsynen av naturen kvarstår.
I en skrivelse till Länsstyrelsen och Naturvårdsverket 2020-08-10 angående skarvproblemet ställde vi ett antal frågor om förvaltningen av sjön Båven.
Vattenmiljön är synbarligen redan så radikalt förändrad att det sannolikt blir svårt att göra någonting åt. Den förr så vanliga ålnaten med sina krispiga blad är sedan flera år försvunnen från östra Båven. Där det för femtio år sedan växte bladvass och ålnate dominerar nu undervattensväxter som Hornsärv, Axslinga och Vattenpest. Grunda bottnar ned till cirka två meter täcks av dessa täta ”skogar” slingerväxter och sannolikt är det en av orsakerna till att bladvassen försvunnit över stora ytor. Men det krävs forskning för att få veta.
Vi vet ju också att fiskgjusens häckningar i sjön har gått tillbaka markant, vilket sannolikt kan härledas till ökad predation från havsörn och konkurrens om föda. Fiskgjuse och skarv är ju beroende av ungefär samma storlek på fisk.
Ni frågar oss vad ni kunnat göra annorlunda?
Varför lade ni ned de tre tillsynsmännens verksamhet? De har ju varit er förlängda arm ut i verkligheten och synnerligen betydelsefulla för kontrollen av skeenden i naturen. Dessutom har de varit en förutsättning för att det anpassade fågelskyddet ska regleras. Nu fungerar det inte längre!
Vad vi förstår har tyvärr ingen forskning av Båvens förändrade vattenmiljö och dess konsekvenser genomförts på väldigt länge. Det är också någonting som ni definitivt borde bidragit till och gjort annorlunda för att rädda något av det finaste vi har i landskapet.