Svar till "Skolans problem är inte friskolorna."

Nej, skolans problem är inte friskolorna. Det är aktiebolagen och offentlighetsprincipen i första hand. I Luxemburg, Centralamerika och Storbritannien sitter huvudmän för Internationella Engelska skolan med rätt att göra anspråk på andelar av svensk skolpeng. Myndigheterna måste utreda ägarskapet i nästan ett år för att luckra upp detta spirande spindelväv och fast majoriteten av svenska medborgare är less på vinster i välfärden enligt ett antal SOM-undersökningar lyckas lobbyisterna trumfa demokratin för att hålla liv i det här leprasjuka systemet.

Nej, problemet är inte friskolorna. Det är systemet de verkar i som är problemet. Det att inte friskolor lyder under offentlighetsprincipen är sociopatiskt. Kontentan blir densamma som när det råder ord mot ord i ett fall av våld i nära relation. Visst ger det viss förtjänst i arbetsbelastningen att inte behöva sörja för att ha papper redo så fort en journalist begär ut uppgifter, men vem tror egentligen på att en riskkapitalist inte söker sig till skollagens yttersta gränser för effektivisera och vinstmaximera?

Nej, skolans problem är inte friskolorna. Men när kommunala skolor per lagstiftning är skyldiga att ta emot och ge utbildning åt alla elever och friskolornas sållade elevunderlag är ”företagshemligheter” som offentlighetsprincipen inte kommer åt, då har vi ett fundamentalt demokratiskt dilemma. Det fungerar inte med ett system där somliga skolor måste rätta sig efter full transparens medan andra kan lisma sig förbi de jobbiga frågorna.

Friskolorna är kanske inte problemet, men systemet är patologiskt. Här fordras alltså en skjutjärnsjournalistik. Låt oss välkomna alla Jan Guillou-typer och Claes Britton-sympatisörer för att röra till det.