Nyköpings politiker vill nu riva alla dammar i Nyköpingsån efter påtryckningar av några särintressen som företräder bland annat fiskeintresserade. Beslutet borde föregås av en konsekvensanalys så att fördelar och nackdelar kommer fram och kan kommuniceras med innevånarna i Nyköping och som underlag till beslutet.
Nyköping har en tusenårig historia där människorna nyttjat vattenfallen som kraftkälla. De senaste hundra åren har kraften omvandlats till elenergi och tidigare skapades mekanisk kraft ur fallen. Dämningarna vid Storhuskvarn, Fors, Perioden och Harg var förutsättningen för denna industrihistoria. Vattenspeglarna gör Nyköping till en vacker stad. I hundra år har Nyköpingsån reglerats med en damm i Kristineholm. Långhalsen sänktes med 1,5 meter i slutet av 1800-talet för att få mer jordbruksmark till en svältande befolkning.
Ett så stort beslut om rivning av dammarna kommer att förändra utseendet på vår stad drastiskt. Det kommer också att få stor betydelse för sjöarna uppströms ån som Långhalsen men även stadens vattentäkt Yngaren kan påverkas. Konsekvenserna måste beskrivas av kunniga ingenjörer och jurister.
Laxen kan idag simma upp och ner i Nyköpingsån genom laxtrappor i varje vattenfall. Om man river fallen så kan kanske mer trögsimmande arter som abborre och gädda ta sig uppåt. Men även oönskade, invasiva arter, kan ta sig upp i de sörmländska sjöarna. Dessa kan göra stor skada där. Om till exempel svartmunnad smörbult, blåskrabba eller ullhandskrabba skulle ta sig upp i sjösystemen så äventyras den biologiska mångfalden för evigt. Den tjockskaliga målarmusslan kommer förmodligen inte att överleva ändringen av åns flöde.
Om man vill riva dammarna så skulle man kunna beskriva konsekvenserna genom att öppna alla utskovsluckor under ett år. Därefter vore det lämpligt att ta in befolkningens synpunkter på vad som hänt. Då kan man utan kostnad ångra sig om beslutet är olämpligt. Testa först och riv sen är vårt förslag.