Vd:n för ett av Sörmlands största företag lär ha uttryckt sig överraskande för några viktiga aktieägare när han inbjöd till visning av industrianläggningen. Det är mer än ett halvsekel sedan.
Sällskapet fördes runt i området en varm sommardag. En av deltagarna noterade att ett flertal anställda bara satt och njöt av solskenet. - "Hur kan det komma sig att så många sitter sysslolösa så här på arbetstid?"
Ett berättigat påpekande kan tyckas. Man får väl hoppas att företagsledaren avvaktade med svaret några sekunder innan den oväntade repliken fälldes. - "Det är nu som produktionen går som allra bäst. Nu är vi mest lönsamma. Det här gänget tillhör underhållsavdelningen. Att de tagit en välförtjänt rast visar att verksamheten för närvarande fungerar perfekt."
Förhoppningsvis går det fortfarande till så här i näringslivet.
Hur är det då i offentliga sektorn? En tid för länge sedan i en sjukhuskorridor hörs glada skratt från personalrummet. Ingen besökare i väntrummet för tillfället. Arbetslaget får en stunds avkoppling och återhämtning med småprat om tillvaron i stort. En svår olycka tidigare har sedan dess medfört stora påfrestningar för att ta hand om alla sårade.
Så kom nittiotalet. När organisationskonsulterna drog fram i kommuner och landsting hördes ofta uttryck som, ”det är för mycket luft i organisationen”. ”Slimma” var ett användbart uttryck. Det gav verkligen effekt. Kraftiga nedskärningar följde.
Hur står det till i dag?
Det vet framförallt ni som sliter och kämpar i vården för att ge oss andra lindring i våra sjukdomsbesvär. Utredning pågår...