Svar till Sören Petersson, SN 2025-01-25
Fältbiologerna håller med om att det krävs mycket ytterligare forskning om skogen, och hur vi bäst bevarar den. Vissa mänskliga aktiviteter kan främja den biologiska mångfalden i skogen och öka dess klimatresiliens, men trakthyggesbruk är inte en av dem.
En intakt skog är inte bara positivt för naturen, utan även för skogsindustrin. Träd behöver skugga för att växa i en gynnsam takt som skapar högkvalitativ ved. I kalhyggen saknas skuggan, och träden som planteras där växer upp för snabbt för att veden ska hinna bli fast och hållbar. Om träden ska kunna överleva stormar och svampangrepp krävs en hård ved utan luftfickor, vilket inte blir fallet i hyggen. Detta påverkar även skogsindustrin, eftersom ved med mycket luft i ger sämre kvalitet på varor av trä.
Ett mer hållbart sätt att bruka skogen är genom hyggesfria metoder. I en skog som brukas med blädning, måldiameterhuggning eller plockhuggning kan den biologiska mångfalden och skogens naturliga klimatresiliens behållas, samtidigt som virket blir hållbarare och därmed mer attraktivt på marknaden.
Hyggen kan användas i syfte att bekämpa invasiva trädarter eller återställa artfattig skog till åkermark. Idag brukas dock 97% av den produktiva skogsmarken med trakthyggesbruk, vilket är detsamma som 58% av hela Sveriges landyta. Fältbiologerna ser helst att alla stora skogsbolag fasar ut trakthyggesbruk. Skärmskogsbruk eller luckhuggning kan vara början på övergången, men det får inte sluta där. För att verkligen omsätta Holmens hållbarhetsvision i handling krävs hyggesfritt skogsbruk.
Hyggen hör inte hemma i skogen
Hyggesfria metoder låter skogen behålla sina naturvärden samtidigt som de gynnar skogsindustrin skriver skribenten.
Foto: Molly Rydahl Müller
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.