Läste i Södermanlands Nyheter den 4 oktober att Långsätterskolan i Nyköping på grund av köpstopp inte kan utrusta skolan med uteleksaker.

Det råder köpstopp även i Oxelösunds kommun. På Stenviks förskola pågår en renovering då man planerar att utöka och förändra verksamheten. Ändå tar ledningen på förskolan (med stöd av utbildningsnämnden i Oxelösund?) beslutet att slänga möbler och inredning, trots att personalen ifrågasatt detta. 

Möblerna och inredningen hade kunnat användas i den fortsatta verksamheten eftersom det varit helt och fungerande. Ändå lastade ledningen för Stenviks förskola tre släpkärror fulla, och körde själv ”skräpet” till tippen. På frågan ”varför” blev svaret: ”Vi ska köpa nytt!”

Kutym brukar vara att man frågar andra enheter i kommunen om ”överflödigt material” kan komma till användning någon annanstans innan man ens tänker tanken att slänga detta. Kanske man till och med skulle kunna ha ett utbyte mellan Nyköpings och Oxelösunds kommuner? 

Detta säger sunt förnuft – det säger även kommunernas miljötänk om återbruk. Att tänka hållbart gäller ALLA – inte bara pedagoger som dagligen hänvisas till allt sämre ekonomiska möjligheter att utbilda nästa generation. Oavsett om köpstoppet gäller blyertspennor, uteleksaker eller inredning, bör behovet styra. Om behovet inte finns eller är akut, ska en enhetschef ha förmågan att föregå med gott exempel och hålla igen på utgifter om detta är möjligt.