Ingen ska fråntas rätten att sörja en familjemedlem, särskilt inte om tårarna berör barn och ungdomar.
Den tragiska olyckan på E4:an utanför Tystberga får dock en bitter eftersmak när en anhörig till en av de omkomna skyller på polisen med orden att de följde den flyende bilen otillåtet länge och att olyckan provocerades fram. Vill vi leva i en rättsstat där känslor styr över lagar och regler?
Systern till en av de omkomna framhåller att just den här olyckan aldrig hade skett om polisen inte agerat. Kan så vara, men just den här olyckan hade heller aldrig skett om ungdomarna stannat vid poliskontrollen som sig bör.
Tänk om det istället hade varit grovt kriminella som tungt beväpnade var på väg att begå brott? Om det hade varit terrorister på väg att utföra ett attentat? Eller om personerna i bilen varit så kraftigt drogpåverkade att de utgjorde en fara för alla trafikanter? Hade någon kritiserat polisen om de i dessa situationer försökt stoppa bilen?
Familjemedlemmarna har rätt till sina tårar när de sörjer sina bröder och barn. Mina tårar väljer jag att ge till den oskyldige 50-åring som efter arbetsdagens slut var på väg hem till den familj han aldrig fick återse.