För en dryg vecka sedan hade vi besök av kungen och drottningen. Jag åkte på Repslagargatan vid middagstid. På trottoarerna skyndade skolbarn och pensionärer i riktning mot centrum. Vad är på gång?

Det visade sig så småningom att kungen skulle säga något på torget. En enorm uppståndelse. Det var som om en rockstjärna skulle uppträda. Det är Sverige 2023 och kungen tycker att det ska firas att han varit kung i 50 år. Vi stackars svenskar, åtminstone en majoritet, gillar detta styrelsesätt. Kungen gör så mycket bra, turismen mår bra, säger man.

Är det vettigt att födas till ett ämbete? Att vara straffriförklarad, är det OK? Var tog de demokratiska värderingarna vägen? I ett demokratiskt styrelsesätt ska alla individer behandlas lika och ha samma rättigheter. Men så är det inte i en monarki. Där är kungligheterna upphöjda på ett sätt, som istället påminner om diktatur.

Jag har tillhört republikanska föreningen i många. Det har varit en kamp i motvind och jag kan inte förstå varför. Är vi svenskar litet dumma och har ett behov av denna idoldyrkan? Mitt hopp står till alla unga som jag hoppas har en annan syn på demokrati.