Johan Pehrson. Liberal makthavare. Han har bestämt sig. Nu är det ”Laget före jaget” som gäller.
Jag ryser. Jag ser judiska familjer skjutas till döds av Pilkorsrörelsen vid Donaus strand 1944 som en följd av retoriken ”Laget före jaget”. Jag ser frigjorda kvinnor brännas på bål i häxprocesser i Sverige under medeltiden till följd av ”Laget före jaget”. Jag ser fattiga svältande svenskar på 1800-talet hunsas av kyrka och adel och i desperation fly till Amerika. Jag ser frispråkiga människor med oönskade åsikter fängslas under fascistregimer i efterkrigets Europa, i dagens kommunistregim på Kuba, i Kina och i Ryssland.
Jag ser homosexuella skrämmas till tystnad i odemokratiska länder. Jag ser visitationszoner i svenska förorter. Jag ser kräftgång. Jag ser också Johan Pehrson äta korv. Han verkar stressad och hungrig. Han verkar trött, är bullrig, avtrubbad. Är han utbränd? I så fall lättlurad. Eller är han bara ovanligt maktkåt? Undrar om han tycker bäst om den högra sidan av korven?
Det är många tankar som far genom huvudet. Korven, Johan och liberalismen. Men även nazismen. Det var mycket korv i Bayern på 1930-talet. Det känns som att Johan liksom nyss åt upp liberalismen. En oförankrad brakskit och en tupplur på det kanske?
Nu sover liberalismen. Djupsömn strax över fyra procent. Svårsmält? Knappast för Johan Pehrson.