Liberalismen har många skepnader

Torsten Sandberg, fd riksdagsman C, svarar en debattartikel som handlade om att de liberala partier är pressade inför höstens valrörelse.

Torsten Sandberg, fd riksdagsman C, svarar en debattartikel som handlade om att de liberala partier är pressade inför höstens valrörelse.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Insändare2022-01-20 21:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I ledaren den 7 januari hävdas att 2022 blir ett ödesval för liberalismen. Min synpunkt är att det beror på.  För liberalismen har många skepnader. Social- och nyliberalism samt libertarianism. För att nämna några.

Bra liberalism är individens frihet att tänka och känna. Att ha vilka åsikter som helst i alla möjliga frågor. Yttrandefrihet och tryckfrihet. Att göra som vi vill utan att hindras av andra, så länge det vi gör inte skadar andra människor. 

Det är en tydlig skillnad mellan dessa friheter och kommersiell frihet. I dagens samhälle påverkar nästan allt vi gör andra. Särskilt på det ekonomiska området.

Kanske avser ledarskribenten den kommersiella delen av liberalismen. Exempelvis nyliberalism (marknadsliberalism). En kapitalistisk ekonomi som inte skall tyglas från något håll. När marknaden med ett minimum av politisk inblandning bäst anses lösa alla problem. Exempel är den långtgående privatiseringen på skolans område. Internationellt att mat skall produceras där det är billigast. 

Vi saknade utrustning när covid 19 slog till. Några exempel som minskat människors frihet. Här har ledarskribenten rätt. Denna liberalism är hotad. Med tillägget med rätta. Den har nått vägs ände!

Begreppet liberalism är inte entydigt. Det är bättre att ange vår värdegrund konkret utifrån vår syn på demokrati. Och när det gäller den kommersiella delen, som förre partisekreteraren för Centerpartiet Gustaf Jonnergård uttryckte det, en marknadsekonomi inom sociala och miljömässiga ramar.