I år är helgonet Lucia och hennes öde mer aktuella än någonsin. Svenska kyrkan har henne som symbol för de barn och unga flickor som tvingas till tvångsgifte nu när corona-tider gjort det möjligt att få en flicka bortgift utan hemgift. Barnäktenskap bör på alla sätt förhindras i enlighet med FN-konventionen om barns rättigheter. Den är svensk lag sedan den 1 januari 2020.

Lucia var en historisk person, född i en rik familj cirka år 283 i Syrakusa, Sicilien. Hon dog år 302 som jungfru, led martyrdöden och blev skyddshelgon för synskadade och sjuka barn med flera. Hon skall ha avlagt löfte att inte gifta sig redan som liten. Men en man tyckte sig ha rätten till henne. När Lucia satte sig emot angav han henne för den romerske, grymme kejsaren Diocletianus, som förföljde de kristna. Lucia brukade gå ner i de romerska katakomberna med mat till de förföljda. Hon hade ljus för att kunna se och har i Sverige symboliskt fått ljuskrans på huvudet och kaffebricka i händerna.

Lucia blev arresterad och torterad, men ändrade sig inte. I Sverige är Lucia-högtiden en glädjens högtid, men den djupa och allvarliga bakgrunden får inte glömmas bort. Barns, flickors och kvinnors behov behöver tas tillvara.

På förskolan, inte minst, kan luciafirandet bli en verklig högtid med många små lucior och uppvaktande tärnor, stjärngossar, tomtar och pepparkaksgubbar. Detta även om festligheterna kan behöva inskränkas i coronatider.

Låt oss för all del inte glömma, att även pojkar gifts bort utan eget godkännande i våra dagar.