Markkabel ger bäst nytta för Södermanland

Insändarskribenten menar att markkabel ger bäst nytta för Södermanland. Det skulle: minska belastningen på miljön, innebära en levande landsbygd.

Insändarskribenten menar att markkabel ger bäst nytta för Södermanland. Det skulle: minska belastningen på miljön, innebära en levande landsbygd.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Insändare2020-01-20 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Angående debattartikeln "Luftledning ger mest nytta för Södermanland" publicerad 18/12.

Debattartikeln gjorde oss betänksamma, då ledningen enbart ska försörja en ljusbågsugn hos SSAB med el. Den gav också inspiration. Industrin behöver ställa om för att klimatmålen ska uppnås och man driver lobbyverksamhet för att processerna för att få tillstånd för sina planer ska gå snabbt och smärtfritt. Det är bra, men oacceptabelt att det sker på bekostnad av landsbygdens olika näringar. 

Landsbygden är viktig för samhället ur många aspekter, bl.a för att: upplåta mark för energiproduktion och all typ av infrastruktur. Vara viktig leverantör till skog- och livsmedelsindustrin, en förutsättning för den betydelsefulla och växande turistnäringen, viktig för människors rekreation och för den biologiska mångfalden.

Konkurrensen om markanvändningen är ökande. Nyttjandet av arealerna måste planeras med större omsorg än vad som sker. Dessutom måste Vattenfall ta bort mer koldioxidbindande skog för att ge utrymme för luftledningen (för varje 220 m ledningsgata försvinner en ha skog). Det rimmar dåligt med klimatpolitiska målsättningarna. De tekniska aspekterna som Vattenfall för fram som argument för att utesluta markkabel uppfattar vi som tillyxade schabloner.

Det finns underlag som pekar på motsatsen, dvs: kostnaderna behöver inte bli höga. Driftstörningarna är inte nödvändigtvis så omfattande, fel behöver inte ta längre tid att åtgärda sett över en årscykel problem med jordfelsströmmar behöver inte vara så stort problem.

Vår slutsats är att markkabel ger bäst nytta för Södermanland. Det skulle: minska belastningen på miljön, innebära en levande landsbygd med närproducerade råvaror från landsbygdens näringar och med bibehållen framtidstro och större acceptans och konstruktiv dialog och avsevärt reducerad tid för hela tillståndsprocessen.