Kommentar till Isak Trygg Kupersmidts ledare angående pensioner den 4/3.
När man som jag och min fru arbetat hela våra liv från sextonårsåldern till 70 år blir man upprörd när SN låter en skribent mitt uppe i sina studier på Handelshögskolan uttrycka sina åsikter grundade på rena felaktigheter på ledarplats. Det låter som ”nittiotalisterna” på handelshögskolan får lära sig att det är de som har det tyngst ekonomiskt, att de är de som försörjer oss äldre. Vilken historielöshet. Vilket förakt för de i tidigare generationer som gett bland annat honom själv bättre förutsättningar i livet.
Jag och min fru har båda arbetat inom social sektor och pedagogisk verksamhet, för det mesta inom offentlig verksamhet. Vi har båda högskoleutbildning och dessutom egenbetalda vidareutbildningar och dessutom en mycket låg pension. Vi klagar inte över alla de skatter vi har betalt in över åren.
Vi tycker dock att vi inte behöver skämmas över våra insatser till samhällets fromma. Vi tycker att vi borde ha en mer rimlig pension på vår ålders höst.
Vilka har bidragit till de bidrag och andra skattefinansierade förmåner som er skribent fått ta del av under sina levnadsår barnbidrag, utbildningskostnader, osv.? Inte är det hans generation!
Jag vill påstå att varken Isak Trygg Kupersmidt eller hans generation har bidragit med en enda krona till våra usla pensioner.
Avskaffa all skatt på pensioner som ligger under EU:s gräns för risk för fattigdom.
Isak Trygg Kupersmidt är en ”coming man” inom Centerrörelsen. Det gör mig bekymrad över vart ett tidigare stabilt, jordbundet folkrörelseparti är på väg.
Bertil Öhberg
Svar:
Hej Bertil, och tack för din kommentar!
Jag vill börja att säga att jag absolut inte tycker att du och din fru ska skämmas över era insatser för samhället. Det välstånd vi har idag bygger till stora delar på tidigare generationers arbete. Det är dock inte vad pensionsfrågan handlar om. Sverige har i dag ett unikt långsiktigt och stabilt pensionssystem som står fritt från statsbudgeten och kortsiktiga politiska utspel. Det skapar stabilitet och förutsägbarhet. Förslaget som regeringen driver innebär ett kraftigt frånsteg från den principen. Vill man inom ramen för det nuvarande systemet hjälpa pensionärer ekonomiskt finns det, som jag skriver i texten, andra sätt. Till exempel sänkta skatter. Att återigen frånkoppla pensionerna från inbetalningarna till systemet tror jag inte är rätt väg att gå.
Till det kommer de ekonomiska realiteterna. Det går dubbelt så många pensionärer per förvärvsarbetande i dag jämfört med för 60 år sedan. Ska vi lyckas upprätthålla en bra välfärd för alla så är det dit resurserna måste gå. Därför vänder jag mig emot regeringens förslag.