Söndagen den 5 februari var jag på plats i Tystberga hembygdsgård efter en inbjudan till samråd från Svea offshore om vindparken Långgrund.
Mötet var välbesökt. De flesta som sökt sig till hembygdsgården, såg lika vilsna ut som jag, när de kommit innanför dörrarna till hembygdsgården och letade efter en stol att sitta på inför mötet. Men samråd för Svea offshore var bara en samling plakat, som klädde hembygdsgårdens väggar och golv, där man fick läsa sig till den information man hoppats få av en projektledare från scen och en Powerpoint-visning av projektet.
Därefter hade jag förväntat mig frågor, som samtliga besökare kunde ta del av och där man fick en inblick i hur olika drabbade förhöll sig till projektet. Men ett sådant möte riskerade tydligen inte Svea offshore ställa upp på. Alla jag pratade med var lika förundrade och besvikna över vad de mötte.
Eftersom jag såg en SN-medarbetare på plats med kamera, förmedlade jag dels till henne, dels till någon som såg ut att representera Långgrund, hur besvikna många kände sig och gick därifrån. I SN:s reportage om mötet fanns inte minsta antydan om alla de kritiska rösterna. Enbart att Svea offshore var mycket nöjda med samrådet och tyckte det varit bra diskussioner, som vi andra alltså aldrig ens fick ta del av.