Björn Åslund.
Prognoserna pekar på kraftigt ökad efterfrågan på el, när industrier ställer om till fossilfria processer. Ska vi då bygga ut ny elproduktion som klarar sig utan subventioner, som sol- vindkraft och energilagring? Eller ska vi välja ett energislag som kräver subventioner från staten och elkunderna. Regeringen tycks luta åt det senare. Men den färska utredningen om finansiering av nya kärnkraft visar nu hur oerhört kostsam ny kärnkraft kan bli.
Energiföretag vågar idag inte investera i ny kärnkraft, de ekonomiska riskerna är för stora. Regeringens utredning sockrar den kalkylen, genom att föreslå statliga lån för 300 miljarder. Inte nog med det. Kärnkraftsägare ska garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i 40 år. Blir elpriset lägre stöttar staten (vi skattebetalare), blir det högre får kärnkraften betala till staten.
Problemet är att 80 öre är väldigt högt. Snittpriset i Sverige de senaste tio åren har varit 51 öre/kWh. Räknar man bort 2022 när Ukrainakriget chockhöjde priserna så ligger det på 45 öre/kWh. Alltså risk att vi skattebetalare och elkunder får subventionera kärnkraften under många decennier. Uppenbart hotar regeringens kärnkraftsplaner att göra oss svenskar fattigare.
Tar regeringen utredningens resultat och förslag på allvar, så blir det inga nya reaktorer. Det finns andra mindre ekonomiskt riskabla sätt att få mer el. 22 ansökningar om havsbaserad vindkraft väntar på besked hos regeringen. Företag som vill bygga utan krav på statligt stöd. Vad väntar regeringen på?