Coronaviruset har gett mänskligheten en läxa. Ingen vet hur ska man agera inför en oväntad händelse som en pandemi. Man kan agera rätt eller fel eller båda samtidigt. Vi är bara människor av kött och blod, det måste vi alla förstå och inte anklaga varandra. Pandemin har visat oss vilka yrkesgrupp och myndigheter som vi klarar oss utan.
Det är många tjänstemän som har fått lön utan att jobba, det på bekostnad av våra skattepengar. Vi alla som jobbar vet vad det innebär att jobba "hemifrån". Men det var säkert nödvändigt. En yrkesgrupp som inte kunde jobba hemifrån eller tjäna pengar utan att jobba var sjukvård -och vårdpersonal, de som jobbar på sjukhus, hemtjänst och på äldreboenden.
Det är en yrkesgrupp som är underbetalda i samhället. Den "självkritiska egenskapen" har alltid uppskattats i den nordiska kulturen. Självkritiken i nuvarande situation måste vara att det inte är möjligt att den grupp som samhället inte klarar sig utan är underbetalda. Det är inte bra att de branscher som samhället klarar sig utan tjänar mest pengar. De har dessutom privilegiet att tjäna pengar utan att jobba eller "låtsas jobba" hemifrån. Folket, facket, föreningar och vårdpersonal har en skyldighet och plikt att kämpa för vårdpersonalens rätt och rättvisa. Inga generella regler eller kunskap utan "bevis och beprövat fenomen". Det är bevisat av pandemin att samhället dör utan vårdpersonalen. Jag har alltid gjort mina plikter, min plikt nu är att se till att det beskrivna rättas till.