Kommunals kvinnliga ordförande i Trosa som har arbetskamraternas förtroende att förhandla och föra talan visavi arbetsgivaren benämns i SN som fackpamp. Rubriken avser en kvinna som valt att engagera sig fackligt och politiskt och som nu kandiderar i höstens kyrkoval.
Pamp är en nedsättande beskrivning på en maktfullkomlig person som genom sin ställning styr och ställer. Varför väljer SN att benämna denna fackligt förtroendevalda kvinna som pamp? Är en kvinna med förtroendeuppdrag i facket och i politiken per definition alltid en pamp enligt SN:s uppfattning?
I en tid då ansträngningar görs för att få fler både kvinnor och män att engagera sig politiskt väljer SN att skriva det nedsättande epitetet pamp på en lokal fackligt och politiskt engagerad kvinna. Det var plumpt.
Elisebeht Markström
Svar direkt
Insändarskribenten har en poäng. Det ursprungliga och långa rubrikordet "Fackordförande", och som publicerades på webben, har till papperstidningen bytts ut till detta kortare ord – som mycket riktigt har en laddning som inte motiveras av sammanhanget. SN ber om ursäkt för fadäsen.
David Qviström, nyhetschef SN