Det lilla speglar det stora. Statsministern och flera partiledare har drabbats av covid-19 efter sammankomst i riksdagshuset. En partiledare ville ryktesvis ha munskyddet på även efteråt vid intervjuer och påföljande möten. Så blev det emellertid inte. Det skulle tydligen vara ett gemensamt beslut i en pandemifråga, trots att varje medborgare uppmanas "hålla i och hålla ut". 

En osynlig fiende lurar i samhället och övermannar såväl hög som låg. Här tror jag att den svenska mentaliteten att inte vilja särskilja sig från omgivningen spelat in. Vi är många som är trötta på isolering och nertoning av sociala och affärsmässiga förhållanden. Men det gäller att hålla ut och politiker är inte undantagna.

Riksdagsledamöter som inte förstod sitt eget bästa: Hur skall de kunna göra skillnad, när det gäller verkligt svåra frågor som klimathot och miljöförstörelse? Hur skall de våga vända den tunga lastångaren Sverige som behöver kraftfulla åtgärder mot klimathot sedan årmiljoners lagringar i jordens innanmäte hämtats upp och förbrukas i snabb takt? Hur skall de valda ombuden förstå att i handling motverka förstörd miljö – det som ofta signalerar början på en kulturs nergång och fall – så att natur och djur bevaras för kommande generationer för människan som art? Detta som måste göras gemensamt.

Jag tror de uppgifterna blir svåra att genomföra för våra valda ombud så länge som de ängsligt håller fast vid egen kortsiktig bekvämlighet och dessutom oroligt sneglar på varandra.