2023 var året då de påtagliga effekterna av extrema väderhändelser på allvar blev tydliga i Sverige. Översvämningar har drabbat samhällen och ödelagt infrastruktur, värmeböljorna har påverkat vårt jordbruk och jordskred har hotat både bebyggelse och natur.
Samtidigt visar länsstyrelsernas årliga regionala uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål att det i Södermanland kvarstår en mängd utmaningar för att kunna nå miljömålen och dess preciseringar till 2030. Inget av de miljömål som bedöms på regional nivå nås, men två av miljömålen är nära att nås. För att hålla länets koldioxidbudget måste koldioxidutsläppen minska kraftigt varje år. Omfattande åtgärder krävs i närtid inom industri- och transportsektorn.
Naturvetenskapen ger oss verktygen för att förstå klimatförändringarna och utveckla effektiva strategier för att mildra deras påverkan. Vi behöver experter som kan analysera klimatdata, förutsäga förändringar och utforma åtgärder som är anpassade till lokala kontext.
Extrema väderhändelser kräver omedelbara insatser, men det är av yttersta vikt att vi inte förlorar fokus på det långsiktiga strategiska klimatarbetet. Genom att integrera naturvetenskaplig kompetens och långsiktig strategisk planering kan våra kommuner ta täten i kampen mot klimatkrisen och bli föregångare för en hållbar framtid. Den nuvarande utvecklingen måste vändas, annars är risken att klimathändelserna under 2023 bara är en västanfläkt jämfört med vad som väntar i framtiden.