Bygge brädgården Nyköping
Kvarteret Brädgården har tagits upp i flera insändare under våren, med önskemål om att kommunen ska ha en åsikt om det som nu byggs. Som stadsplaneringschef vill jag börja med att förklara kommunens roll.
Kommunen har många olika roller i stadsutvecklingen. När kommunen äger marken kan vi själva bygga på den, till exempel skolor och äldreboenden. I de fallen ska kommunen vara en god förebild vad gäller arkitektur och gestaltning. Vi kan också anvisa kommunal mark till andra aktörer, och har då en möjlighet att göra överenskommelser om vad som ska byggas och hur bebyggelsen ska utformas.
Vi har också situationen när marken redan ägs av en annan aktör, såsom i Brädgården. Kommunens roll är då att genom planering skapa möjligheter till utveckling, att göra avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen och att reglera bebyggelsens utformning i stort.
Slutligen ska kommunen i samband med bygglov se till att byggnaderna följer detaljplanen, och att byggnaderna blir estetiskt tilltalande och att man får en god helhetsverkan.
Byggherren och dennes arkitekt är de som utformar byggnaderna. För bästa resultat bör detta ske i en dialog med kommunen i plan- och bygglovsskedet. När vi nu tar fram en arkitekturstrategi får vi ett verktyg för en konstruktiv dialog om hur projekten kan bidra till staden.
Till arkitekturstrategin har vi haft en bred dialog med allmänheten. Svaren visar att Nyköping har en karaktär och historia att ta omhand i framtida tillväxt. Ny arkitektur behöver anpassas till sin plats. Kulturmiljö, grönska och vattenkontakt är resurser att ta tillvara och utveckla. Levande stadsmiljöer, väl gestaltade, med människan i fokus är vad som önskas. Arkitekturen behöver vara genomtänkt hela vägen.
Brädgården är ännu inte färdigställt, låt oss invänta färdiga byggnader, grönska, gårdar och mänskligt liv för att bedöma helhetsresultatet. Och jag ser fram emot den kommande arkitekturstrategin som ett stöd för hur Nyköping ska fortsätta utvecklas.