Arbetet och arbetskamraterna kan vara en räddning för en person som drabbats av en kronisk sjukdom. Genom arbetet kan individen känna att den gör nytta, träffa kollegor och kanske glömma sin sjukdom för en stund. För de flesta människor är ju arbetet inte bara en ekonomisk fråga, det ger också en känsla av meningsfullhet och sammanhang. 

Tack vare bra läkemedel och rehabilitering kan människor med reumatisk sjukdom ofta arbeta hel- eller deltid i dag. Ibland kan dock sjukdomen göra sig påmind, och den går ofta i skov. 

Men det finns en hel del som arbetsgivare kan göra för att personer med kronisk sjukdom ska kunna arbeta på toppen av sin förmåga. Att skapa en arbetsmiljö som fungerar för de flesta är grunden. Höj- och sänkbara skrivbord, bra arbetsstolar och en i övrigt ergonomisk arbetsmiljö är till exempel hälsofrämjande för alla. Andra åtgärder, som flexibla arbetstider, digitala möten istället för fysiska och möjlighet att arbeta en viss tid hemifrån om detta är möjligt, kan bidra till att en person med kronisk sjukdom kan fortsätta jobba. Kanske behöver den anställde en fast arbetsplats, istället för att behöva flytta runt i ett öppet kontorslandskap. Kanske behövs arbetshjälpmedel i någon form. Arbetsgivare måste våga ställa frågor om vad en nuvarande eller framtida medarbetare behöver för att lyckas på jobbet. 

Sedan länge finns en del stöd som arbetsgivare kan få för att kunna anställa eller behålla personer med funktionsnedsättning, till exempel ekonomiskt stöd via Arbetsförmedlingen och bidrag till arbetshjälpmedel via Försäkringskassan. Ett mer flexibelt sjukförsäkringssystem med fler nivåer för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning än de som finns i dag, skulle också behövas. Men det finns även en del att jobba med när det gäller attityder i arbetslivet. Vi behöver se varandras kompetens och inte begränsningar. Och inse att en uppgift kan lösas på flera, kanske annorlunda, sätt.