Ska landsbygden vara med på tåget?

Nyköpingsbanan kan bli en framtidsbana med flexibla, tystgående el-bussar, skriver "Pelle".

Nyköpingsbanan kan bli en framtidsbana med flexibla, tystgående el-bussar, skriver "Pelle".

Foto: Mälardalstrafik

Insändare2022-02-14 07:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ostlänken förväntas bli byggd, så nu måste frågan ställas: Vad ska vi ha den gamla Nyköpingsbanan till? För elva år sedan påbörjade jag en ambitiös men amatörisk framtids pendeltågsutredning;

Jag besökte alla stationsområden mellan Södertälje och Norrköping, åkte pendeltåg, mätte tåghastigheter, skissade tidtabeller, läste pendeltågsutredningar, ställde frågor och lyssnade. I Trafikverkets och kommunernas första planering hade pendeltågsmöjligheten tagits med. Med mitt insamlade material blev det för mig tydligt att pendeltågstrafik var möjlig, efter Ostlänkens öppnande 2035. Vilken utveckling det skulle ge landsbygden! Jag drömde om kommunmedaljer. 

Men Ostlänken kommer i likhet med till exempel E4:an och nuvarande tågbana att utgöra en miljö-, buller -och utvecklingsbarriär. Nej, det kan inte vara rimligt att ha kvar Nyköpingsbanan, men persontrafik måste finnas för landsbygden! Nyköpingsbanan kan bli en framtidsbana med flexibla, tystgående el-bussar och med täta avgångar.

Tas tågbanans barriär bort, kommer det också att medföra enklare samhällsplaneringen med smarta miljö- och ekonomilösningar.