Efter en svår tid när Corona-pandemin spritt sig över världen har allt fler röster höjts för att vi måste öka vår självförsörjningsgrad av mat. I dag importeras en stor del av fågel och kött från andra EU-länder. Men många önskar handla svenskt, bland annat eftersom Sverige har EU:s lägsta användning av antibiotika i djuruppfödningen. 

Köttkontrollen innebär att veterinärer från Livsmedelsverket kontrollerar att slakten av våra djur sker på bästa sätt och är säker. Nu har en ny EU-förordning trätt i kraft som gör att det tidigare systemet för kontrollavgifterna inte går att tillämpa. 

Den nya förordningen ger möjlighet till två olika modeller – full kostnadstäckning som inkluderar myndighetens alla kostnader eller en fast avgift per slaktat djur. En majoritet av EU-länderna har valt att ta ut fasta avgifter per slaktat djur på en lägre nivå. Avgiften per djur är densamma oavsett storlek på slakteri och oberoende av var man befinner sig i landet, är enkel att förutse och förstå för bönder och företag. 

Men den svenska regeringen har redan innan utredningen av de nya avgifterna är påbörjad bestämt sig för att modellen med fasta avgifter per djur på en lägre nivå, som många av våra konkurrenter väljer, inte ska gälla i Sverige. Vi tycker det är rimligt att en bredare analys görs så att inte svenska livsmedel får en kostnadsnackdel jämfört med andra länder. Med full kostnadstäckning som regeringen aviserar så spelar det ingen roll hur effektiva företagen är– de tvingas ändå betala för myndighetens alla kostnader.

Allt fler länder har under de senaste åren förbättrat förutsättningarna för sin inhemska produktion av livsmedel. Att då Sverige går i motsatt riktning och inte ens utreder de olika alternativen är minst sagt obegripligt. Ytterst är vårt lands konkurrenssituation en fråga för våra riksdagsledamöter. Vad kan ledamöterna från Sörmland göra för att vi ska få en rättvis konkurrens? Hur ser man på att svenska bönder nu riskerar att missgynnas?

 Den svenska livsmedelskedjan sysselsätter idag omkring 150 000 personer. Ofta handlar det om ett första jobb för ungdomar och nyanlända runt om i hela Sverige, inte minst på landsbygden. Med stigande arbetslöshet är dessa jobb oerhört viktiga – både för enskilda individer och landet i stort.

En kostnadsnivå som är betydligt högre än i vår omvärld kommer att leda till en avsevärt försämrad konkurrens för den svenska maten. Vi kan kalla det ett långsamt farväl till svenska gårdar, företag och svensk mat.