I den ständigt pågående debatten om skatteavdrag för så kallade hushållsnära tjänster finns en synpunkt som aldrig nämns och det är den yngre generationens syn på jämställdhet i framtiden. Hur skall barnen i ett hem förstå att städa är ett jobb som ingår i den dagliga livsföringen, om de ser att detta hela tiden utförs av anställda personer som med jämna mellanrum dyker upp och fixar jobbet? Ett steg tillbaka när det gäller att uppnå jämställdhet bland den uppväxande generationen.

För många barnfamiljer är till exempel bilen en livsnödvändighet för att få vardagen att fungera. Bilen utgör också en stor kostnad i dessa familjers hushållsbudget, men ingen talar om att införa avdrag för bilreparationer. Kanske beror det på att många beslutsfattare och höginkomsttagare har förmånen med tjänstebil.

Det känns faktiskt som frågan om avdrag för just hushållsnära tjänster mest hyllas av människor som egentligen har råd att bekosta dessa helt utan avdrag om man nu anser att man inte kan utföra dem själv. Förresten tror jag det är många med mig som inte har lust att med sina skattepengar subventionera andras städning.