De allt hårdare tongångarna mot public service liksom mot journalister börjar bli farliga. Det låter så ofarligt, kanske till och med bra: "Minska de ekonomiska anslagen till oberoende public service, bort med underhållningsprogram satsa på högkvalitativ kultur, säger Ebba BuschThor(KD)."
SD vill kunna straffa journalister som ger olämpliga bilder av verkligheten. Men det handlar om farligare saker än så. Det handlar om makten över verklighetsbilden. Och den som har rätten att beskriva verkligheten har förtur till den politiska makten. Det är ingen tillfällighet att diktaturer stryper internet, fängslar journalister, stänger radio och tv-kanaler.
Stoppa oberoende journalistik och du stoppar demokratin. Ett litet steg i den riktningen ger snabbt snöbollseffekt och oanade konsekvenser. Att USA:s nuvarande president nöter på med sitt ”fake news” och aggressiva påhopp på journalister är ingen tillfällighet. Det är ett sätt att ta kontrollen över beskrivningen av verkligheten. Och lika händer i Kina, Ryssland, Belarus. Och varför skulle det inte kunna hända här?
För att citera allas vår Tage:
Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt.
Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.