I en artikel i veckan tog divisionschefen Peter Ekedahl upp att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till kommunens grundskolor. Lärarbehörigheten ligger 7% under rikssnittet. I den kommunala skolan, friskolorna vet vi inget om, har det till denna terminsstart genomförts ekonomiska åtstramningar. Minskad personalstyrka är ett exempel. Ett annat är att arbetslagsledarna har blivit fråntagna ersättningen på 1 000 kronor/månad för sitt uppdrag, de gör nu samma arbete som tidigare men utan ersättning.
Inför terminsstarten presenterades för skolpersonalen vilka delar som är viktiga i arbetet för Nyköpings skolor. Du som läser tänker nu att skolledningarna fokuserade på att lyfta pedagogiskt innehåll, relevant för personalen i deras arbete att nå eleverna. Rektorer och biträdande rektorer lyfte för skolpersonalen punkten "Budget/ekonomi i balans". Det här är alltså inte ett skämt.
Nyköpings kommun behöver backa från målet att vara "Sveriges bästa skola 2030". Skolpersonal ler snett när det kommer på tal, det framstår som både komiskt och patetiskt att politiker, rektorer och biträdande rektorer återkommande uttrycker målet under möten. Det är ett mål som kommer att jaga dem under många år framöver.
Sätt upp ett fåtal långsiktiga och rimligt ambitiösa mål med bred politisk förankring, vilka står fast oavsett politiskt styre. Målen ska vara kopplade till det eleven möter i skolan, det vill säga sådant som påverkar elevens mående och förutsättningar att lära. Jag tänker då främst på elevens upplevda trygghet i skolan och kvaliteten på lärarna den möter.
Exempelvis, idag ligger lärarbehörigheten på 64,4%. Sätt som mål att lärarbehörigheten ska ligga på 75% om tio år. Sätt som mål att den upplevda tryggheten bland eleverna i skolan ska visa att minst 95% av eleverna känner sig trygga i skolan. Det finns ingen perfekt skola, men med några få rimliga mål som personalen tror på är det fullt möjligt att utveckla densamma.