Vårt land har en obruten tradition av utlandsinsatser. Sedan starten, i Mellanöstern 1956, har över 100 000 svenska kvinnor och män deltagit i uppdrag världen över. ”Svensk soldatinstruktion” har ej alltid räckt till. Ibland har krävts mer anpassade metoder för att klara svåra och farliga uppgifter. Vi soldater har fått lära oss att improvisera. Nya kunskaper har delats med andra FN-förband. Ett bra samarbete har funnits under 66 år!
Svenska folkets försvarsintresse har ökat genom kriget i Ukraina. Vårt totalförsvar behöver förstärkas och då är kunskap en nödvändighet. De som tjänstgjort i utlandsstyrkor har mycket samlad erfarenhet som behöver komma Sverige och vårt försvar till godo.
Vi veteraner måste ha en mer utåtriktad verksamhet för att nå ut till människor och kunna berätta om våra uppdrag. Intresset verkar vara stort, inte minst bland ungdomar. Freds- och miljöarbete bör kunna locka fler. Den civila beredskapen – där sjukvården ingår – har stor betydelse för Sveriges totalförsvar. Där har vi alla ett gemensamt ansvar! Krig leder till allvarliga miljöskador. Veteranerna kan berätta!
De 83 svenskar som fått plikta med sina liv i fredsbevarande utlandsinsatser, kan hedras genom att vi veteraner fortsätter att engagera sig för fred och säkerhet!