Inför valet 2018 lanserade den styrande majoriteten i Gnesta ett tvålärarsystem som ett viktigt vallöfte. Det skulle inte ens kosta något enligt dåvarande kommunalrådet Ann-Sofie Lifvenhage (M).”Pengarna räcker till mer om man gör smartare val”, förklarade hon i en intervju. De smarta besluten verkar dock ha uteblivit, för efter valet blev tvålärarsystemet snabbt ett ”en och en halv-lärarsystem” och i den senaste framtidsplanen har även detta övergetts.

Att kommunen nu satsar på fler behöriga lärare är positivt, men återigen blundar majoriteten för kostnaderna. Barn- och utbildningsnämndens lönekostnader överstiger budget med flera miljoner och prognosen pekar på underskott, precis som Vänsterpartiet varnade för redan när budgeten antogs. Samtidigt får nämnden ny kritik av revisorer för den ekonomiska styrningen under förra året.

Vi ser ett tydligt samband mellan tendensen att öka kraven på skolan utan att skjuta till mer resurser, och revisorernas kritik. Att stoppa huvudet i sanden brukar inte leda till bra ekonomisk styrning.

Alla vägar måste prövas för att skapa en trygg skola där fler barn får möjlighet att nå kunskapsmålen. Det måste också få kosta. Vänsterpartiet vill prioritera en stärkt elevhälsa, tidiga insatser för elever med svårigheter av olika slag och förbättrad samverkan med socialtjänsten. Men lika viktigt är tydliga och stabila ekonomiska förutsättningar så att våra rektorer kan planera sin organisation i god tid utifrån verksamhetens faktiska behov.