Den 13 januari hade Knut namnsdag och den sekulära julen avslutades: "Tjugondag Knut dansas julen ut."
Den religiösa julen, däremot, varar till början av februari till minne av när Maria presenterade Jesus i templet.
På tal om Knut är namnet fornnordiskt och betyder "den käcke, den frimodige".

Jag är imponerad av namnsdagarna, som visar vårt kulturella samband med riken långt tillbaka och på långt avstånd men ändå påtagligt nära. Här några exempel: Adam, 23/12 betyder människa, hebreiskt, bibliskt. Eva 24/12, den livgivande, hebreiskt, bibliskt. Båda i min fria tolkning: "Människan kom". Stefan 26/12 betyder den segerkrönte. Grekiskt. Sylvester 31/12 betyder skogsman, latinskt. Kasper, Melker och Baltsar, de tre vise männen, babyloniska namn.

Ja, så har vi fornnordiska namn, ofta med hänvisning till rovdjur och germanska och keltiska namn och mycket annat.
Jag ser till att jag har almanacka och dagbok med namnsdagar och tänker på historien och bekanta med namnsdagar dag för dag. Något i takt med tiden är att den helige Franciskus av Assisis dag 4/10 som rätteligen borde vara Djurens, Ekologins Dag och Franciskus stå utskrivet, ändrats till tyska kortformen Frans av det latinska namnet och den engelska kortformen Frank. Neutralt, eller hur?
Ett tecken i tiden är att köpenskapen vinner över helgon och högre målsättningar och syften. Som vi alla vet är 4/10 numera helgat till "Kanelbullens Dag".