Frågan måste ställas när man ser hur mer och mer, skog och naturmark, avverkas i kommunen. För att användas till byggnation, vägar, industriområden och avfallsdeponier.
Ansvariga politiker argumenterar alltid i kontexten att en årlig hög befolkningstillväxt utvecklar kommunen. Vilket innebär att man många gånger motiverar, för att tillåta denna avverkning av skog och naturmark. Frågan är ju varför man inte använder sig av redan avverkad mark som bland annat rivningstomter och gräsgärden i högre grad? Det finns det relativt gott om i det vackra Oxelösund.
Naturligtvis måste utvecklingen ha sin gång med nybyggnation och annan markberedning. Inget snack om den saken. Men man måste faktiskt vara lite mer varsam. Med hur man både tänker och gör med kommunens olika typer av befintlig mark. Kommunen är en av Sveriges minsta till ytan och har inget stort kapital av skog och naturmark. Under 2010-2015 ökade Oxelösund andelen bebyggd mark med över 10 procent. Det är den största procentuella ökningen i landet jämte Solna och Åre.
Planterar man ny skog och växtlighet för att kompensera denna avverkning? Klimatet och miljön är ju viktigt att diskutera för många i dessa dagar. Inte minst vill många politiker betona det på olika sätt. Skog och växtlighet är ju en mycket viktig ingrediens, som smarta koldioxidomvandlare. Ett bra exempel att framhålla och berömma, är ju nybyggnationen av Oxelöskolan. Som tar gammal byggmark och gräsgärden i anspråk för sin tillkomst. Man vill se lite mer av det tänket, inför framtiden.