Den nuvarande corona-pandemin gisslar en hel värld. I Sverige har vi snart 15 000 döda, i USA 500 000, i Storbritannien 150 000 och så vidare. Med rätta sprider sig en ängslan över vilka konsekvenser vi har att vänta.
Pandemin, eller farsoten som jag föredrar att kalla den, är inget nytt fenomen för mänskligheten. För ungefär hundra år sedan plågades vi av spanska sjukan, en liknande farsot. Då dog cirka 40 000 i vårt land, som då hade mindre än hälften så stor befolkning som vi har i dag. Andra inte lika härjande epidemier har varit asiaten och svininfluensan. Under medeltiden svepte digerdöden med sig halva Sveriges folk i döden. Således, vi människor lever med ständiga hot om sjukdomar, som vi kämpar mot och försöker bota. Detta är en del av mänskligheten.
Corona-pandemin är att likna vi ett storkrig. Första världskriget innebar inte bara förödelse, materiellt och mänskligt, utan också en revolution i samhällsordningen i hela Europa. Dynastier föll, nya stater bildades, depressionen och hyperinflation spred sig. Kommunismen och fascismen bekämpade varandra. Så kom Andra världskriget och eländet upprepades, men lite annorlunda. Europa delades upp i Öst och Väst med stora motsättningar.
Vad är då likheten mellan vår coronafarsot och världskrigen? Den dödar, och även om den inte alltid dödar, så kan den ge dem som har förklarats friska allvarliga men och handikapp. Vidare, den förlamar en stor del av näringslivet, konkurser ökar, turism och kulturevenemang stannar upp. Allt detta tär på samhällsekonomin. Staten betalar ut stöd och bidrag med pengar som lånas – och som någon gång skall betalas tillbaka.
Det allvarligaste är måhända isoleringen som människor måste iakttaga. Håll avstånd, stanna hemma, träffa helst inga andra människor, ha munskydd och så vidare. Gamla, som kanske inte har anhöriga eller vänner kvar i livet, lider av den påtvingade isoleringen. Depressioner, psykiska besvär och sjukdomar ökar och i värsta fall fler självmord. Sjukvården blir ytterligare belastad.
Vår värld efter pandemin, om och när den slutar, det talas nu om en tredje våg, kommer att bli väldigt annorlunda den vi hade tidigare. Vi får räkna med att mycket kan bli sämre. Om optimism och framåtanda får råda kan ändå mycket bli bra. Låt oss hoppas!