Den nuvarande corona-pandemin gisslar en hel vÀrld. I Sverige har vi snart 15 000 döda, i USA 500 000, i Storbritannien 150 000 och sÄ vidare. Med rÀtta sprider sig en Àngslan över vilka konsekvenser vi har att vÀnta.
Pandemin, eller farsoten som jag föredrar att kalla den, Àr inget nytt fenomen för mÀnskligheten. För ungefÀr hundra Är sedan plÄgades vi av spanska sjukan, en liknande farsot. DÄ dog cirka 40 000 i vÄrt land, som dÄ hade mindre Àn hÀlften sÄ stor befolkning som vi har i dag. Andra inte lika hÀrjande epidemier har varit asiaten och svininfluensan. Under medeltiden svepte digerdöden med sig halva Sveriges folk i döden. SÄledes, vi mÀnniskor lever med stÀndiga hot om sjukdomar, som vi kÀmpar mot och försöker bota. Detta Àr en del av mÀnskligheten.
Corona-pandemin Ă€r att likna vi ett storkrig. Första vĂ€rldskriget innebar inte bara förödelse, materiellt och mĂ€nskligt, utan ocksĂ„ en revolution i samhĂ€llsordningen i hela Europa. Dynastier föll, nya stater bildades, depressionen och hyperinflation spred sig. Kommunismen och fascismen bekĂ€mpade varandra. SĂ„ kom Andra vĂ€rldskriget och elĂ€ndet upprepades, men lite annorlunda. Europa delades upp i Ăst och VĂ€st med stora motsĂ€ttningar.
Vad Ă€r dĂ„ likheten mellan vĂ„r coronafarsot och vĂ€rldskrigen? Den dödar, och Ă€ven om den inte alltid dödar, sĂ„ kan den ge dem som har förklarats friska allvarliga men och handikapp. Vidare, den förlamar en stor del av nĂ€ringslivet, konkurser ökar, turism och kulturevenemang stannar upp. Allt detta tĂ€r pĂ„ samhĂ€llsekonomin. Staten betalar ut stöd och bidrag med pengar som lĂ„nas â och som nĂ„gon gĂ„ng skall betalas tillbaka.
Det allvarligaste Àr mÄhÀnda isoleringen som mÀnniskor mÄste iakttaga. HÄll avstÄnd, stanna hemma, trÀffa helst inga andra mÀnniskor, ha munskydd och sÄ vidare. Gamla, som kanske inte har anhöriga eller vÀnner kvar i livet, lider av den pÄtvingade isoleringen. Depressioner, psykiska besvÀr och sjukdomar ökar och i vÀrsta fall fler sjÀlvmord. SjukvÄrden blir ytterligare belastad.
VÄr vÀrld efter pandemin, om och nÀr den slutar, det talas nu om en tredje vÄg, kommer att bli vÀldigt annorlunda den vi hade tidigare. Vi fÄr rÀkna med att mycket kan bli sÀmre. Om optimism och framÄtanda fÄr rÄda kan ÀndÄ mycket bli bra. LÄt oss hoppas!