Kommentar till insändaren "Vi måste prata med varandra" publicerad  23 oktober.

Visst måste vi prata med varandra. Men, hur är det med lyssnandet? Integration, immigranter, främmande kulturer har alltid varit närvarande i Sverige. Under 1980-talet och tidigare varnade internationellt och kulturellt erfarna för hedersvåld, försökte berätta om klaner och andra seder. De som borde lyssna, lyssnade inte utan slog bort med att sådant händer inte här, i Sverige gör vi så här. När så hedersvåldet slog till stod socialen och andra ansvariga som fån och frågetecken. Varningar, upplysningar, kunskaper de fått kom väl från fel håll. Inte politiskt korrekta, kantänka.
Det här med att lyssna, prata och lära verkar vara knepigt, bristvara hos de som borde lyssna, prata och lära.
Nu är vi mitt i eländet.