Jag arbetat inom folkhögskolan i mer än 30 år, varav drygt 21 som rektor. I folkhögskolan får inte deltagarna några ämnesbetyg. Istället får de ett omdöme, som utgör en samlad bedömning av deras förmåga att bedriva högre studier. Ju högre omdömen, desto större chans att komma in på sökt högskoleutbildning. Så frestelsen finns naturligtvis att hjälpa deltagarna vidare, genom att de dem lite högre omdöme. Men så sker inte, utan skolorna har genom åren, med något enstaka undantag, hållit sig till de genomsnitt som myndigheterna föreskrivit.
Så fungerar det inte inom friskolorna. De delar ut 50 procent fler A i betyg, och betyget A i årskurs nio är nästan 50 procent vanligare i friskolor, visar tidningen Ämneslärarens granskning.
Hur kan man förklara denna enorma skillnad mellan folkhögskolor och friskolor?
Svaret är att vi inom folkhögskolan insett att skolformens rykte snabbt skulle ha slagit i botten om vi låtit oss lockas att slå in på vägen med orimligt höga omdömen.
Varför har inte friskolorna insett denna fälla? Pengarna förstås! De är ute för att tjäna pengar, och då får principerna vika för den marknadsföringsbonus som ligger i höga betyg.
– Att hela systemet utsätts på det här viset är inte rimligt. Marknadsstyrningen måste bort, säger forskaren Alli Klapp till tidningen Ämnesläraren.