Yttrandefrihet i klassrummet

Det har aldrig varit viktigare att jobba förebyggande med kunskap och skärpa i samhället, skriver Annelie Danling Brash.

Det har aldrig varit viktigare att jobba förebyggande med kunskap och skärpa i samhället, skriver Annelie Danling Brash.

Foto: Berit Roald

Insändare2020-11-03 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi får aldrig någonsin vika oss för extremism och det mörker som vill ta död på vår demokrati och vår yttrandefrihet. Mina tankar går till läraren Samuel Paty som så brutalt mördades i Frankrike av en extremist med fundamentalistiska övertygelser. Det har aldrig varit viktigare att jobba förebyggande med kunskap och skärpa i samhället. 

Vi måste våga ta i de kontroversiella frågorna. Vi måste våga lyfta våra grundlagar om frihet, jämlikhet, mänskliga rättigheter, de lagar som företräder vår demokrati och vårt samhälle. Det är så naivt av oss att tro att saker och ting bara löser sig när vi tar emot människor från andra kulturer, ofta med religionen som bas och övertygelse. Var är vår plan, hur ser den ut? I veckan har jag diskuterat terrordådet i Frankrike med alla våra nyanlända elever på Nyköpings Gymnasium/introduktionsprogrammen. Jag har haft så många diskussioner med mina vänner från Syrien som är oroliga, oroliga över framtiden, oroliga över vårt samhälle och varför vi inte tar i de existentiella frågorna om grunden i vårt samhälle. Frågorna där vi möts och ställer krav på varandra. Krav där vi kräver acceptans för Sveriges grundlagar och den grund som vårt samhälle vilar på. 

Vi måste sluta gömma huvudet i sanden och ducka för det jobb som måste göras oavsett om det gäller yttrandefrihet, religion, kultur, hbtq-frågor, judarnas situation, jämställdhet. Vi behöver prata om vårt sekulariserade samhälle och hur vi ser på saker och ting. Mötet måste till, debatten måste höjas, kraven behöver ställas. Vi gör det för Samuel Paty och yttrandefriheten. Vårt samhälle och vår framtid vilar på hur vi väljer att agera eller inte agera.