Låt oss skärskåda denna nytta. Vindsnurra kräver för fundament cirka 500 ton betong som genererar cirka 350 ton CO2 (koldioxid) i tillverkning. Därtill 30–60 ton armeringsjärn och för själva tornet med stag, enormt med stål med rikt CO2-utsläpp för tillverkning. Detta för en snurra. Skribenterna blygs inte, 5 000 snurror skall byggas. Väldiga mängder betong kräver kopiöst med kalksten som måste brytas, genererande väldiga brott. Inte nog med detta. Byggen kräver sprängningar, grävande, schaktande med mera. Så vägar fram till platser, inte slingrande vägar genom naturen utan breda, raka vägar för intensiv, tung trafik obarmhärtigt genom naturen. Massor av vägmaterial som tas ur naturen måste produceras.
Hur länge fungerar en snurra? Under människans livstid två snurror.
Fråga. Hur länge måste snurror snurra för att kompensera all CO2 som vräks ut i luften, klimatet, för tillverkning och byggen? Är det så, att det krävs en mängd snurror bara för att leverera energi för produktion av material för snurror?
Sa någon nollsummespel? Sår i naturen?
Hur är det egentligen med klimat- och miljönyttan med snurror? Korten på bordet – alla fakta om minus. Inte sen utan nu, bums! Plusvarianter öses över oss men minus talas det tyst om.
Vad folk tycker om snurror? Svar genomgående – inte här, någon annanstans. Var ligger då detta någon annanstans? Där snurran inte stör under bygget och sedan inte vare sig syns eller hörs – för det är precis vad snurror illa tydligt gör.