Integration ställs mot utbildning när Nyköpingsmodellen tas upp till diskussion

Efter att bred politisk enighet har rått om den så kallade Nyköpingsmodellen börjar den nu ifrågasättas lagom tills de första resultaten väntas i vår. Borgerliga företrädare ställer integration mot utbildning och påpekar att utbildning är skolans viktigaste uppgift.

De första betygen som kan visa resultaten för niorna i Nyköpingsmodellen kommer till vårterminens avslutning.

De första betygen som kan visa resultaten för niorna i Nyköpingsmodellen kommer till vårterminens avslutning.

Foto:

Nyköping2017-05-04 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Samtidigt som Nyköpingsmodellen prisas nationellt och efter stor uppmärksamhet runt om i landet börjar det gurglas i de politiska leden på hemmaplan. När beslutet att slå ihop fyra högstadieskolor till en fattades 2010 var det blocköverskridande. Och när den första årskullen med socioekonomiskt blandade klasser snart går ut nian är förväntan stor på hur resultaten ser ut.

Moderaterna vill ha en förklaring till hur majoriteten kan kalla modellen framgångsrik.

– Hävdar man redan i dag att modellen är framgångsrik måste man kunna belägga det med siffror, säger oppositionsrådet Anna af Sillén (M).

[tweet id="862059350545903617" width="550"]

Hon poängterar att skolans viktigaste uppgift är utbildning och inte integration.

– Skolans största uppgift är att utbilda barn. Lyckas man med det kommer barnen att klara sig och integrera sig i samhället. Betygsresultaten är jätteviktiga.

Sofia Remnert (L) understryker också att kunskap är skolans huvudfokus.

– Även om man lyckas med integrering kanske man inte lyckas med kunskap, säger Sofia Remnert.

– Om man inte lyckas med kunskapen, ja då har modellen fallit. Friskolor spelar en viktig roll. Vi måste acceptera att det finns de som inte tycker att integration är huvudfokus och att kunskap är det viktigaste och det välkomnar jag.

Men majoriteten försvarar Nyköpingsmodellen. Kent Pettersson (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, slår fast att den är framgångsrik.

– De betygsprognoser som vi har fått tyder på det, men vi har ingen officiell statistik än.

Men han tycker också att integrationsidén är viktig i sig.

– Det är både en fråga om att höja skolresultaten och att främja integration. Det här är en mötesplats för människor med olika bakgrund, sådana måste vi ha fler av.

Nicklas Franzén (V) trodde inte att det skulle bli ett lätt projekt att driva igenom, men är övertygad om att det kommer att vinna i längden.

– Det är ett långsiktigt arbete och vi kommer att vägra ge upp den kampen. För vad är alternativet? Att det finns barn som under hela sin skoltid aldrig möter barn med annan etnisk bakgrund? Det kan man inte acceptera.

Debatten har fortsatt på bland annat twitter.

[tweet id="862180152914169857" width="550"]

Thomas Bölmark (M) gav sig också in i debatten:

[tweet id="862181130866491392" width="550"]

Nyköpingsmodellen

Det som kallas för Nyköpingsmodellen består på sätt och vis av två delar.

Dels det politiska beslutet att slå ihop högstadieskolorna Långberg, Oppeby, Nicolai och Borgis till en stor högstadieskola kallad Nyköpings högstadium.

Dels förre rektorns beslut att blanda klasserna efter socioekonomisk bakgrund för att elever med olika etnicitet, utbildnings- och klassbakgrund ska blandas i samma klass.