338 000 skogsägare kan göra skillnad

Övrigt2018-01-30 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Politik Östen Eriksson och Marita Göransson, i ert inlägg 24 januari, skriver ni att jag skulle förespråka inskränkning av äganderätten för de 338 000 privata skogsägare som Sverige inhyser. Det har jag inte skrivit i något av skogsinläggen och kommer inte att göra det. Läs på noggrannare vad jag skriver innan ni replikerar.

Det är just de 338 000 privata skogsägarna (som äger ca 50 procent av den svenska skogen) som kan göra skillnad på hur man brukar sin skog gentemot de ex. fem stora bolagen som äger 39 procent av svensk skog.

I stället för trakthyggesbruk, som dominerar stor del av svensk skogshantering i dag, finns andra metoder. Ex: gallring, plockning, blädning, luck och kanthuggning.

83,6 procent av landets 23 miljoner hektar är i dag produktiv skogsmark för virkesproduktion.

Och det blir liv i luckan hos storbolagen om ex. mark för tjädrar eller lavskrika ska sätta käppar i hjulet för löpande virkestransporter till skogsindustrin. Det kan man i klartext läsa i skogsbolagens egna tidningar. Sedan heter det att svensk skog är en av hörnpelarna i svensk export och BNP. I realiteten så står skogsnäringen i nuläge för 2,2 procent av BNP. Som jämförelse så har den svenska tjänstesektorn ett totalt förädlingsvärde på över 60 procent av BNP.

I Sverige lämnas 6-10 procent kvar vid en slutavverkning. I Argentina sparar man 45 procent och i Kanada 10-20 procent. Ansvarsfullt här i Sverige? 1991 togs kunskapskravet bort för skogsägare i Jordförvärvslagen, något som borde införas igen.

I tidningen ATL nyligen kunde man också läsa om spekulation i svensk skog när Sveaskog sålde av stora arealer. Bryr sig spekulanterna om den biologiska mångfalden och tar ansvar? Knappast. 1999 upprättades miljökvalitetsmål för svenska skogen: ”Levande skog”. Tror inte skogsbolagen tar fasta på det.

Läser man vad de större skogsbolagens högsta chefer proklamerar så är det gängse trakthyggesbruk. Skogsbolagens nya rapport ”Skogsnäringens Forskningsagenda 4.0” beskriver planer av det ena och det andra och jag drar då slutsatsen att vi behöver 3 gånger mer skog.

Skogspolitik engagerar på SN:s insändarsida. FOTO: TT

Torbjörn Andersson