– Ja, det här VM-guldet var betydligt viktigare än mig än de andra. Det har varit struligt hela vintern; sjuk och knäskada. Jag har egentligen bara kunnat träna på för fullt tre veckor innan VM.
Sista träningen innan avfärden till Thailand var ingen höjdare.
– Nej, jag kom inte ens över 1.70 (personligt rekord 1.90, vår anmärkning), så det var in te de vanliga positiva tankarna under flygresan.
Ny coach i höjdhoppskurvan var lite ovant men det fungerade även med förbundskaptenen Magnus Olsson.
– Ja det var bra, jag behövde mest bara pushas positivt, inte några negativa tankar. Han kanske inte tyckte att det såg strålande ut varje gång men var ändå positiv och lade till saker som, lite mera attack. Det blev bra!
Ett normalt VM har Södling kunnat gå in kring 1.70 och sedan ha säkrat guldet direkt. Nu fick han göra som alla andra och gå in på 1.50. Sedan sparrades Södling verkligen av en norrman som var felfri ändå till och med 1.69 och ledde i det skedet VM-finalen i Bangkok.
– Jag behövde ta 1.72, och fixade det i andra försöket. Sedan tog jag 1.75 i sista efter att allt var klart. Jag provade på 1.85, men det var klarblå himmel och solen gassade...det fanns det inte mera kvar i kroppen.
Södling tänkte tillbaka på säsongen 2010 när han samlade kraft.
– Då vann jag allt och även om jag hade gjort två skitrivningar och tog i sista på en höjd, kunde jag tro på det jag gjorde och ta i första på nästa höjd. Sedan rullade det på. Det gäller att ha en tro på det man gör och bära med sig känslan från när det har gått bra.
VM-guldet var verkligen viktigt psykiskt för den framtida friidrottssatsningen.
– Nu blir det att satsa mera på längden, i min klass är det bara 1500 meter, längd och kula som ingår i Paralympics. Jag slutade med längdhopp 2010, men hade kunnat kvala in till London 2012. Nu vill jag göra en satsning mot Tokyo 2020.
Då fyller Södling 33 år.
– Så det är absolut ingen fara med åldern och jag är redan en bra bit på väg. Det blir mycket springträning och explosivitet men det är i tekniken i hoppet som jag har mest att slipa. Egentligen är det samma träning över ribban och ut i gropen...