Antalet körkort som dras in på grund av medicinska skäl har ökat de senaste åren.
Bara i år har närmare 4 500 körkort återkallats eftersom läkare har bedömt att förarna, till följd av sjukdomar, inte med säkerhet kan fortsätta köra bil. Många av dessa är äldre, och kan exempelvis ha drabbats av åkommor som slaganfall eller demens.
I Sörmland var det 142 personer fick se sina körkort tillbakadragna av medicinska skäl i fjol, tre personer färre än vad som var fallet 2015.
Men det finns även äldre som, utan att vara ansatta av sjukdom, frivilligt väljer att kassera sina körkort.
Dagny Widén, 85, är en av dem. Hon har bestämt sig för att återkalla körkortet till hösten.
För ett tag sedan märkte hon att mörkerkörningen hade blivit svårare, och när hon berättade om det för sina söner uppmanade de henne att lägga bilkörandet på hyllan. Till att börja med var det något hon ställde sig tveksam till.
– De tycker att jag ska sluta innan det händer något. Men jag undrar vad det skulle kunna vara. Jag känner mig inte osäker, säger hon.
Dagny Widén klarade sin uppkörning 1962, på första försöket, efter att hon och hennes make hade köpt sin första bil tillsammans. Det var han som uppmanade henne att lära sig köra, och under åren har bilen, och friheten som hon upplever att den har skänkt henne, varit viktigt för henne. Framför allt på senare tid.
– Jag kör inte lika långa sträckor längre sedan jag gick i pension, mest fram och tillbaka till barnen. Men körandet hade en terapeutisk funktion när min man gick bort. Då hade jag bestämt mig att jag inte skulle hänga på mina barn och vara besvärlig och grina och ha mig, så då åkte jag bara runt med bilen här i trakten, ibland åkte jag ut på landet. Och det var jätteskönt, att komma ut och se naturen, så när jag kom hem kände jag mig lugn igen, säger hon.
Att hon nu ändå ska lägga av med körandet har delvis med ekonomi att göra – det kostar för mycket att hålla sig med bil. Men hon är fortfarande inte säker på om hon gör rätt i att sluta.
– Jag har gått och tänkt på det här i ett år. Och jag kommer att sakna körningen. Även om jag kan höra av till färdtjänst om jag vill ta mig någonstans, så är det en del av min frihet som försvinner.
– Och jag vet inte riktigt vad jag ska ersätta den med, säger Dagny Widén.