Nu är det dags att ge synpunkter på vägplanen Infart Västra Trosa. Den läggs ut för samråd under tre veckor i slutet av november på Trafikverkets hemsida.
Vad betyder Infarten för dig som bor i Trosa kommun?
Trosa kommun vill växa för att öka skatteintäkterna. Kommunen är landets trettonde mest skuldsatta. För att få tillskott i kassan vill kommunen bygga ut Tureholmshalvön med flera hundra permanenthus. Exploateringsområdena ligger cirka 10 km från tätorten Trosa och utgör en av kommunens största orörda naturtillgångar – en skyddsvärd natur i skärgårdsmiljö.
Varför är detta fel? Infart Västra Trosa har planerats sedan 2006 när den kom in i översiktsplanen och 2009 i länsplanen. Sedan projektet påbörjades har det hänt saker som ifrågasätter Infart Västra Trosas berättigande.
I december 2015 slöts Parisavtalet om den globala uppvärmningen. Detta avtal ändrade förutsättningarna för tidigare beslut om vägen. Naturvårdsverket, Boverket och Trafikverket har gett råd om hur ett samhälle ska planeras så att klimatmålen kan nås. Trosa kommun har dock inte följt dessa råd. Länsstyrelsen ska samråda med kommunerna i samhällsplaneringen och vara regeringens förlängda arm men har inte samrått med Trosa kommun angående exploateringsplanerna på Tureholmshalvön.
Beslutet som togs 30 november 2016 i kommunfullmäktige kommer att påverka oss alla, våra barn och barnbarn. För att finansiera vägen behövdes 670 fastigheter byggas, som var och en skulle betala en exploateringsavgift. Alla dessa fastigheter kunde inte få plats i västra Trosa utan kommunen måste även utöka exploateringsområdet till att omfatta hela Tureholmshalvön.
Att planera för ett samhälle med hundratalet hus i ett glesbefolkat område långt från tätorterna Trosa och Vagnhärad går stick i stäv mot klimatmålen. På Tureholmshalvön finns ingen kollektivtrafik, inga livsmedelsaffärer, inga skolor och ingen annan nödvändig service. Vad är det för mening att skapa en förbifart som leder till en återvändsväg, Utterviksvägen?
Bilåkandet som redan i dag är större än i andra sörmländska kommuner kommer att öka med mer än 1000 resor per dag på Utterviksvägen, en smal och krokig väg utan kollektivtrafik. Utsläppen av koldioxid från bilåkandet kommer att öka väsentligt. Bilpendlingen är redan i dag stor eftersom mer än 50 procent av kommunens invånare arbetar utanför kommunens gränser.
Trosa är ofta inte slutstation utan bilresan fortsätter, via Ådavägen (218) eller Västerljungsvägen (782) till Vagnhärad där det finns anslutning till E4 och andra vägar samt kollektivtrafik. Avståndet till Vagnhärad från de nya exploateringsområdena är cirka 20 km. Läs hur kommunen kan växa på ett klimatsmart sätt på InformationTrosa.wordpress.com.
Det är dags för Trosa kommun att tänka om, söka hållbara lösningar, i stället för kortsiktig planering som ger "klirr i kassan".
Ingrid Benson
InformationTrosa.wordpress.com