Vård Jag är så trött. Trött på att inte orka med att vara mamma, trött på att inte ha nån energi kvar till familjen, trött på att alltid känna mig otillräcklig, trött på att tycka att den bästa arbetsplatsen blivit tung, patientfarlig, negativ och jättejobbig.
Jag jobbar på landstinget. På en vårdavdelning med svårt sjuka människor. Nästan alla på den här avdelningen är trötta och ledsna. För att ingen i ledningen verkar förstå att vi inte klarar detta längre!
När man efter en dag med 8 patienter (kanske inte låter så mycket) går hem utan att knappt ha sett alla, så är ju frågan: Är det så här det ska vara?
Vi kan inte jobba fortare, det tar tid att hjälpa en sjuk eller i värsta fall döende människa. Vi försöker att hitta positiva saker varje arbetspass men det finns snart inget att vara positiv till.
Snart kommer sommarvikarier och den stora frågan är de ska klara sig när ordinarie personal inte är tillgänglig. Kompetensen har tyvärr försvunnit när personalen slutar, men det tänker de inte på.
Undersköterska