Kvinnojouren Mira byter namn

I över 30 år har Kvinnojouren Mira varit en fristad för utsatta kvinnor. I samband med Internationella kvinnodagen marknadsfördes nystartade lillasystern Tjejjouren på gallerian Västerport. Frivilligorganisationen passade även på att byta namn dagen till ära.

Lena Lindström och Elisabeth Lindeskov visade upp Kvinno-och tjejjouren Miras verksamhet på gallerian Västerport under Internationella Kvinnodagen.

Lena Lindström och Elisabeth Lindeskov visade upp Kvinno-och tjejjouren Miras verksamhet på gallerian Västerport under Internationella Kvinnodagen.

Foto:

Övrigt2018-03-08 18:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

‒Från och med nu heter vi Kvinno- och tjejjouren Mira, berättar Elisabet Lindeskov, ordförande i föreningen som tillsammans med volontären Lena Lindström fanns på plats på Västerport under torsdagen.

I måndags startade nya tjejjouren sin stödlinje i Nyköpings och Oxelösund dit unga tjejer som utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld i nära relationer kan vända sig för att få stöd. Men även unga med ätstörningsproblematik och självskadebeteende är välkomna att ringa.

‒Tjejjouren är öppen för alla slags problem, menar Emma Pedersen, verksamhetsansvarig för nya tjejjouren.

20 volontärer har anställts för att hjälpa till som samtalsstöd. Dessvärre strulade telefonväxeln på premiärdagen och flera av dem som ringde kom inte fram alls.

Under torsdagen stannade däremot en hel del nyfikna besökare till hos Elisabet Lindeskov och Lena Lindström som både fick ta emot donationer och dela ut information om Kvinnojourens stödverksamhet.

En av besökarna var en kvinna med rötter i Somalia. Hon ville vara anonym men berättade att Internationella kvinnodagen uppmärksammas stort både i Etiopien och Somalia. För henne innebär kvinnodagen rättvisa och hon passade på att ta ett informationsblad på somaliska.

‒Jag kanske kan ge det till någon som behöver.

Elisabeth Lindeskov berättar att när det kommer till våld i nära relationer är kvinnor från exempelvis Somalia en extra utsatt grupp, men även en svår grupp att nå ut till. Och att det bland annat beror på faktorer som egenförsörjning och beroendeställning till mannen.

‒När en kvinna har jobb och försörjning är det lättare att lämna förövaren, säger hon.

Skam är en annan faktor som gör det svårt att lämna en förövare, men över tid har skamkänslorna kring våld i nära relationer minskat, men är absolut inte borta menar Elisabet.

Synen på barn har också förändrat över tid. För 30 år sedan togs barn omhand av socialen när utsatta kvinnor tog sin tillflykt till kvinnojouren.

‒Barnens rättigheter har stärks och i dag ses de inte som något "bihang" till mamman utan som våldsoffer. Och får därför samma stöd som den utsatta kvinnan.

Antalet kontakter minskar

2015 togs 204 kontakter med Kvinnojouren Mira

2016 togs 168 kontakter

2017 togs 158 kontakter

Boende på skyddsboende

2015: 36 kvinnor och 40 barn

2016: 29 kvinnor och 20 barn

2017: 24 kvinnor och 25 barn

Minskningen beror delvis på att det inte finns några bostäder i Nyköping. Flera som placeras i något av skyddsboendena blir därför kvar och omsättningen minskar.