Insändare: Ledare: Protektionismen slår mot bönderna

Ett av president Donald Trumps återkommande slagord var att få tillbaka jobben från Kina till USA. Retoriken attraherade många väljare som hade fått se sina jobb skeppas iväg över Stilla havet, något som till stor del beror på den globaliserade ekonomin. När tullarna försvinner flyttas jobben dit det är billigast arbetskraft, men det skapar också större handel mellan parterna.

Ekot rapporterade i veckan om att amerikanska bönder har fått det svårare att exportera sina produkter till andra länder. Det första Trump gjorde som president var att gå ur frihandelsavtalet TTP: ”Vi ska lämna TPP. Det är en potentiell katastrof för vårt land. Vi ska i stället förhandla fram nya avtal som ger fler jobb i USA.” (8/8-17).

Dock har inga nya avtal förhandlats fram mellan USA och omvärlden. I stället har omvärlden börjat förhandla med andra, till exempel Kina och EU. Japan och EU har avtalat om tullar gällande griskött, vilket skulle innebära att EU:s grisbönder får bättre marknadsvillkor än de amerikanska. De europeiska vinproducenterna kommer även de att få fördelar gentemot sina amerikanska motsvarigheter som får möta högre tullavgifter.

Den överdrivna protektionismen leder till minskade intäkter för den som väljer att stå själv. Idén om att göra Amerika stort igen har lett till motsatsen. Australien kommer nu kunna sälja nötkött till Japan för 19 procent lägre tullavgifter jämfört med de amerikanska bönderna.

Trumps brist på handlingskraft visar sig tydligt i avsaknaden på framtida handelsavtal. Det är de amerikanska bönderna som förlorar på Trumps populistiska slagord. Många föll för hans retorik, men det är få som gillar hans riktiga politik.

Trump har rekordlågt stöd av amerikanerna efter ett halvår på sin post. Hundra dagar efter han tillträtt ansåg 44 procent att han gjorde ett bra jobb, men efter sex månader ligger stödet på 36 procent. För att hitta en amerikansk motsvarighet måste vi gå tillbaka till 1975, då Gerald Ford, sex månader efter sitt tillträde, endast hade förtroende från 39 procent av befolkningen (Aftonbladet, 16/7-17).

Parollen ”Make America Great Again” verkar inte ens ha bitit på väljarna som nu anser att USA:s position i världen försvagats sedan Trump tillträdde. Vita huset har sålunda haft ett tufft halvår, särskilt för staben som bytts ut titt som tätt. Med tanke på personalflödet är det föga förvånande att Trumps politik inte har lett till något annat än missnöje hos väljarna. Hur ska en president arbeta långsiktigt utan en stab som stannar längre än någon vecka?

Medan Trump leker alfahanne lider de amerikanska bönderna för hans ogenomtänkta beslut. Men kanske det lär de amerikanska väljarna att frihandel inte är lika apokalyptiskt som presidenten en gång hävdade. Förhoppningsvis inser de detta innan världen sprungit förbi dem.

Linnea Hylén