Mystiskt fynd i Västerljung: Medeltida skelettdelar

På 1200-talet erövrade korsriddare Konstantinopel och Djingis Khan härjade i Europa. Trosabon Ida Andersson hittade mänskliga benrester från samma århundrade – på Norrbyvallens hundarena.

Länsstyrelsen, som förvarade benresterna, har nu låtit Svenska Kyrkan begrava skelettdelarna under en ceremoni i Västerljungs kyrkogårds minneslund.  Lars Jonsson är komminister i Trosa församling.

Länsstyrelsen, som förvarade benresterna, har nu låtit Svenska Kyrkan begrava skelettdelarna under en ceremoni i Västerljungs kyrkogårds minneslund. Lars Jonsson är komminister i Trosa församling.

Foto: Laaksonen Fredrik

Övrigt2018-02-03 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sedan tidigare kan Västerljung skryta med Tureholmsskatten, Nordens största påträffade guldskatt. Men andra gamla fynd har visat sig ruva under jord. Ida Andersson är hundinstruktör i Västerljungs idrottsförening. Sommaren 2018 gjorde hon ett udda skelettfynd på hundarenan vid Norrbyvallens idrottsplats.

– Jag tänkte först att det var från ett djur så jag plockade upp det och skulle gå och kasta det. Men så började jag känna igen formen, för jag tittar lite för mycket på dokumentärer. Då kände jag igen att det inte var ett djur och jag tyckte att det såg gammalt ut med texturen och hela den biten, säger Ida Andersson till SVT Sörmland.

Polisen kontaktades och till en början inleddes en förundersökning om brott mot griftefriden. Polisen misstänkte först att delarna kom från en grav, men efter att benresterna analyserats visade det sig att tandraden och övriga skelettdelar kom från minst två personer som levde på 1200-talet.

Länsstyrelsen, som förvarade benresterna, har nu låtit Svenska kyrkan begrava dem under en ceremoni i Västerljungs kyrkogårds minneslund.

– Man får utgå från att dessa personer en gång i tiden var gravsatta och vi lade ner delarna i marken på en plats som var oanvänd. Det var första gången på mina 35 år som vi gjorde något liknande här. Troligen hade resterna kommit hit med fyllnadsmassor när planen skulle förbättras. Men varifrån är svårt att säga, säger Lars Jonsson, komminister i Trosa församling, till SN.

Frågan är förstås vilka personerna var.

– De kan ha varit kristna, kanske handlade det om någon smitta, kanske var de främlingar som kom hit. Det var säkert mycket som hände på 1200-talet här.

Eftersom kyrkan i Västerljung uppfördes ungefär vid samma tidpunkt är det inte otänkbart att personerna rent av var bekanta med kyrkan där de nu – förhoppningsvis – fått sin allra sista vila.

– Kyrkan är från 1100-talet och vi fantiserade om att dessa personer kanske rent av varit in i kyrkan, spekulerar Lars Jonsson.