Det som kommit att kallas den största flyktingkrisen i modern tid med miljontals människor på flykt i Europa fick drygt 160000 personer att söka asyl i Sverige 2015. 2016 minskade antalet asylsökande till cirka 29000 och i fjol till drygt 25500.
De nio Sörmlandskommunerna har de senaste tre åren tillsammans tagit emot cirka 6800 personer, som fått uppehållstillstånd. Skillnaderna är dock stora och fyra av tio har hamnat i Eskilstuna, som tagit emot flest, cirka 2700, medan Trosa och Gnesta tagit emot med vardera knappt 160 personer. Katrineholm, Flen och Nyköping ligger på 800-900 personer per kommun.
Alina Treijner är integrationssamordnare på länsstyrelsen i Nyköping. Hon säger att Sörmland klarat av anvisningsmottagandet förhållandevis väl.
‒I vart fall i jämförelse med många andra län där man tvingats ta till betydligt värre och mer extrema boendelösningar. Det finns dock ingen kommun som inte upplever att läget är ansträngt. Nästan alla säger att det är lugnare nu, men att man att man ser nya utmaningar. Nu handlar det mycket om att tillvarata kompetens hos individerna och att förebygga en utökad bostadssegregation. Det är den största farhågan eftersom det finns så få bostäder att tillgå, säger hon.
Enligt integrationssamordnaren försämrades situationen mellan 2016 och 2017.
‒Vi har sett en försämring även i Sörmland där nästan alla kommuner tvingats till tillfälliga bostadslösningar. Den största gemensamma utmaningen för alla kommuner är att hantera de dåliga boendelösningar som gäller för dem som flyttar in på egen hand. Det leder bland annat till trångboddhet och olagliga andrahandskontrakt. Det är ett växande hot, säger Alina Treijner.
I fjol besökte länsstyrelsen samtliga kommuner i Sörmland för att kartlägga flyktingmottagandet. I alla kommuner tog man upp bostadsfrågan som den i särklass största utmaningen vad gäller integrationsarbetet.
Även de kommuner som under 2017 inte har tagit emot några anvisade nyanlända berättade om stora utmaningar kopplade till bostadsfrågan. Eskilstuna och Flen lyfte särskilt trångboddhet, olovlig andrahandsuthyrning och att många självbosatta nyanlända söker sig till kommunens socialförvaltning för att få hjälp med sin bostadssituation. Trångboddheten uppgavs påverka barnen mest negativt.
Både Eskilstuna och Flen lyfts fram för det aktiva arbetet för att påverka bostadssituationen. Flen för att man initierat samarbeten med Hyresgästföreningen, allmännyttan, räddningstjänst och Polisen. Eskilstuna för ett bostadsprojekt som går ut på att hitta privatpersoner som helt eller delvis vill hyra ut sin bostad.
‒Man hyr boenden av privatpersoner och hjälper de personer som kommunen inhyser på vandrarhem och hotell. Man besparar kommunens försörjningsstödsbudget genom att hitta billigare lösningar, säger Alina Treijner.
Möjligheten för privata aktörer har också en baksida. På några håll i landet har privatuthyrningen medfört kraftigt saltade hyror.
‒Ockerhyror är en av riskerna. Gnesta hade ett liknande projekt som Eskilstuna men fick inte in en enda bostad för att det bara hörde av sig "fel typ" av människor, säger Alina Treijner.
Segregerade bostadsområden är redan ett faktum i flera Sörmlandskommuner. Länsstyrelsen ser en risk för att situationen kommer att förvärras.
‒Bostadssegregation riskerar att bli än mer utbredd. I Eskilstuna ser man även en stor ökning av olovliga andrahandsuthyrningar och svartkontrakt. Det har skapats en mer raffinerad organisation kring svarta kontrakt, där man till och med säljer falska anställningsavtal för att personer ska kunna få lägenheter hos privata hyresvärdar.