Om barn rätt till utbildning och religion

Övrigt2018-04-12 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik Svar på Ulf-Göran ’Widqvists krönika (SN 4/7) med rubriken ”Spräck myten om kristna friskolors neutralitet”. Det verkar som om Ulf-Göran Widqvist (UGW) tror att ­begreppet religionsfrihet betyder att man ska vara utan religion, det vill säga befriad från den. Nu är verkligheten den att ordet betyder att var och en ska ha rätt att utöva den religion man vill, utan att ­staten ska förhindra eller försvåra ­detta. Han talar i krönikan i SN om att spräcka myten om ­kristna friskolors neutralitet. Men dessa skolor, som alla andra i Sverige, uppfyller kraven som skollagen ställer, och är i den meningen neutrala. Man följer direktiven om att vara en konfessionslös skola. I annat fall skulle tillsynsmyndigheten för skolan ingripa.

UGW har läst och upprörts över en helsida i tidningen Folkhälsa som Kristna Friskolerådet publicerat. På denna helsida fanns tio punkter som försvarar kristna friskolor, eftersom dessa kan hotas av ett riksdagsbeslut. UGW säger inledningsvis att han växte upp i ett arbetarhem där man skulle ”visa respekt för de som inte är som vi. Att helt enkelt lära sig visa intellektuell och moralisk ödmjukhet”. Mot bakgrund av detta har jag försökt förstå hans inlägg.

Vad vill då egentligen UGW? Vill han alls ha några friskolor? Vill han bara ha friskolor som har som affärsidé att tjäna pengar, som fallet tycks vara med flera av de stora koncernerna inom friskoleområdet. Eller vill han ha friskolor som inte ska få tala om att man vilar på kristen grund, trots att detta är verkligheten för många framgångsrika friskolor. Vill han att dessa ska låta bli att öppet varudeklarera sig?

Jag läser vidare i hans text och finner honom påstå att ”Kristna Friskolerådet ger en tragisk uppvisning i självförhärligade, falskhet och en omvärldsbild av djup okunnighet””. Nå, hur var det nu med din ödmjukhet som du säger att du fått med dig hemifrån? När det var kyrkoval så sent som i höstas, så påstod UGW i sin egen krönika att ”partialliansen spelar falskt i kyrkovalet.” Jag får inte ihop bilden av ödmjukhet och det flitiga användandet av ordet falskhet om meningsmotståndaren.

Jag drar slutsatsen att UGW på något sätt är skrämd av den andliga dimensionen i tillvaron. Därmed tror han också att sånt som har med kristenhet och religion att göra är ­suspekt. Antagligen grundläggs här hans negativa attityd till det mesta som gäller kyrka och religion. Trots att han i sin krönika, märkligt nog, tar sig friheten att hänvisa till Bergspredikan i bibeln.

Gudmar Gustafsson