Peter Hultärintegrationssamordnare i Flens kommun. Flen kommer i likhet med Eskilstuna, Oxelösund och Vingåker inte att tilldelas några nyanlända alls under 2018, enligt bosättningslagen. Aviseringarna, totalt 205 personer för de övriga fem kommunerna, utgör dock endast en tiondel av Sörmlands totala prognostiserade flyktingmottagande i år.
‒Vi behöver inte ta emot några på avisering men Flen har ändå stor inflyttning på EBO (eget boende) och ABO (anläggningsboende). Det handlar om cirka 200-300 personer varje år, säger Peter Hult.
Han upplever att Flen klarat de senaste åren bättre än väntat.
‒ SFI (Svenska för invandrare) har klarat sig bra trots ett väldigt hårt tryck. Socialtjänsten likaså. Bostadssituationen har dock varit akut och jag upplever att det är just inom boende som det varit, och är, störst problem, berättar han.
Bostadsbristen skapar trångboddhet som i sin tur leder till andra bekymmer.
‒Flera familjer i samma lägenhet skapar problem. Barnen känner sig åsidosatta, att de inte är välkomna hem. Det handlar inte om hur många personer som delar lägenhet utan om antalet familjer. Barnen får svårt att klara skolan och hitta platser för att läsa läxor. Det blir att barnen är ute mer vilket leder till risk för gängbildning. Den gängbildning vi ser redan nu kan man inte härleda den direkt till trångboddhet, det kan finnas andra faktorer, men min gissning är att det finns ett samband. Det samlas folk i källare, det blir som inofficiella fritidsgårdar utan vuxna.
Hur hanterar ni det?
‒Vi har bland annat startat ett nätverk som kallas "Tillsammans för Salsta" (Salsta är en stadsdel i centrala Flen) med bland annat Flens Bostads AB, Hyresgästföreningen och moskén. Vi ska jobba socialt men situationen sliter också på lägenheterna och miljöbodarna. Det blir skräpigare helt enkelt. Vi har besökt Gävle där man hade samma problem för några år sen. Vi fick ta del av deras projekt och nu ska vi fundera ut vad vi kan göra här. Det handlar om att få in aktörer som skapar engagemang kring boendet.
Hur fungerar integrationsarbetet i ett större perspektiv?
‒Vi har ganska stor aktivitet med många frivilliga som engagerar sig och hjälper till. Vi har också en gynnsam arbetsmarknad just nu, många får jobb så arbetsmarknadens integration går ganska bra. Gruppen med analfabeter, utan skolbakgrund, hamnar efter men de för de som har utbildning, och har lärt sig svenska, är det väldigt gynnsamt läge just nu.
Peter Hult lyfter även fram språkvänsverksamheten som en positiv kraft.
‒Här har man även engagerat studieförbunden som skapat olika intressegrupper för att matcha intressen och människor. Man träffas bland annat för att sy, laga mat och odla. En del har upplevt att blir krångligt att träffas för att bara prata, och att det blir lättare om man har ett gemensamt intresse. Länsstyrelsen har gått in med en miljon kronor för forskning kring hur det byggts upp, och hur det kan fortleva.
Att privatpersoner engagerar sig ses av många som en framgångsfaktor i integrationsarbetet. Initiativ välkomnas men kommunernas byråkrati kan ibland ställa till det.
‒Vi har öppnat upp allt mer för dem som vill engagera sig som privatpersoner och från civilsamhället. Det är något som vi försöker att lära oss.
Det gynnsamma läget på arbetsmarknaden gör att flera Sörmlandskommuner riskerar att förlora kompetens och arbetskraft när de nyanlända måste söka bostad på andra platser.
‒Folk söker sig förstås till platser där det finns jobb och bostäder och vi måste försöka behålla duktigt folk i Flen. Antalet nybyggda lägenheter är inte så många att de påverkar situationen för de nyanlända.
Blir det dragkamp om de som har utbildning och språket?
‒Ja, det ser vi redan. Det fattas folk i alla yrkeskategorier och har man språket och gymnasiestudier så får man jobb. Men man kommer inte särskilt långt i sitt liv om man inte har en bostad.
Hur ser det ut om fem år om kommunerna inte löser bostadsfrågan?
‒Då är det risk att det kaos vi ser på olika håll i dag är permanentat. Att kaos blir ett normaltillstånd som barn och vuxna växer upp i. Det vore inte bra för någon. Det finns folk som har adresser som egentligen inte är mycket mer än en brevlåda. De är skrivna där för att kunna registrera sig hos Skatteverket, börja på SFI och påbörja etableringen. Var man sover på nätterna varierar dock från vecka till vecka. Det finns ett antal såna vagabonder som bara driver runt. Jag tror knappt det är möjligt för dem att integrera sig och göra bra ifrån sig i skolan.