Efter de chocklåga resultaten för svenska elever i den internationella Pisa-undersökningen 2012 tog skolvärlden krafttag för att höja kunskapsnivåerna. Trosa var en av de kommuner som deltog i ett nationellt projekt för att höja matematikkunskaperna bland landets elever.
Nyligen avslutades det treåriga pilotprojektet och modellen blir nu en fast del av verksamheten i Trosas skolor. Systemet innebär att lärare från kommunens alla skolor tillsammans bedömer och rättar de nationella proven i matematik. Under några dagar i april och maj samlas lärarna på Trosa stadshotell för att gå igenom proven i årskurs tre, sex och nio. Samtidigt som systemet ökar likvärdigheten för eleverna bidrar den gemensamma rättningen även till lärarnas kompetensutveckling.
– Jag tror att både elever, föräldrar och pedagoger tycker att samrättning är bra och känns tryggt. Det blir mer likvärdigt för eleverna på det här sättet och pedagoger får stöd i sin bedömning, säger Sophie Holm, kommunens samordnare för projektet och lärare på Vitalisskolan.
– Dessutom tror jag att det får eleverna att inse att vi tycker att matematiken är viktig eftersom vi lägger ner så pass mycket tid på rättningen, säger hon.
Förutom samrättningen ingår även uppföljningstester på höst och vår i den nya modellen. På det sättet kan undervisningen bättre anpassas där det behövs. Målet är att höja kunskaperna i matematik för alla, oavsett nivå. Så många som möjligt ska klara nivån för godkänt, men fler elever ska också nå de högre betygsnivåerna.
Än har kommunen inte analyserat hur den nya metoden påverkar resultaten. Men Peter Bäckström som är biträdande skolchef i Trosa kommun ser att kunskaperna blir jämnare mellan olika skolor och klasser.
– Trosa kommun har en uppåtgående trend och har haft det i flera år. Resultaten blir bättre för varje år, säger Peter Bäckström.
Framöver kan även de nationella proven i svenska och engelska komma att ingå i samma system.
Läraren Sanna Granqvist på Kyrkskolan var en av lärarna som rättade sexornas prov under förra veckan. Hon och kollegorna tror att den nya metoden innebär bättre rättssäkerhet för eleverna när man kan diskutera bedömningen sinsemellan, något de inte hade kunnat göra om de suttit ensamma och rättat.
– Jag tycker att det är väldigt bra att vi träffas allihopa. Det blir mer samsyn på rättningen när vi kan fråga varandra, säger Sanna Granqvist.