Så stora avdelningar har Gnestas förskolor

Barngrupperna på de kommunala förskolorna i Gnesta har ökat jämfört med förra året. Lärarförbundet menar att både arbetsmiljö och måluppfyllelse blir lidande med dagens storlekar på barngrupperna.

Wilgot Lindroos, Otto Lillieander och Linus Karlsson går på förskolan Ringleken i Gnesta. Förskolan har två avdelningar och 34 inskrivna barn.

Wilgot Lindroos, Otto Lillieander och Linus Karlsson går på förskolan Ringleken i Gnesta. Förskolan har två avdelningar och 34 inskrivna barn.

Foto:

Övrigt2017-09-11 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Enligt barn- och utbildningsförvaltningens egna siffror var 471 barn inskrivna på kommunens elva förskolor den 30 augusti. Med totalt 28 avdelningar innebär det ett snitt på 16,8 barn per avdelning. I september förra året var samma siffra 15,9 barn per avdelning.

Skolverket rekommenderar max tolv barn på småbarnsavdelningar och som mest 15 barn på avdelningar med äldre barn.

Gnesta kommun når alltså inte upp till myndighetens rekommendationer, men det är det få kommuner som gör. Anne Hedlund, en av Gnestas två förskolechefer, tycker att storleken på grupperna är bra. Hon menar också att man inte ska stirra sig blind på måttet barn per avdelning.

‒Det handlar om personalens kompetens och hur man fördelar sig. Vi jobbar mycket med att dela in barnen i mindre grupper över hela dagen.

Anne Hedlund säger att småbarnsavdelningarna i Gnesta oftast har 15 inskrivna barn, och storbarnsavdelningarna brukar bestå av omkring 20 barn.

Lärarförbundet i Gnesta skulle gärna se lite mindre grupper i förskolan.

‒Det skulle vara önskvärt om man kunde hålla rekommendationerna från Skolverket, men det finns inte tillräckligt många förskolor för att hålla storlekarna nere, säger Veronica Gustavsson, som jobbar på förskolan Ringleken och sitter i Lärarförbundets lokala styrelse i Gnesta.

Hon menar att arbetet blir stressigt om hon har mer än fem barn att hålla koll på, och att det blir svårt att uppnå målen i läroplanen. I dag har hon och kollegorna oftast ansvar för minst sju barn var en vanlig arbetsdag.

[fakta nr="1"]

I nuläget är de flesta förskolorna mer eller mindre fulla, men för ett år sedan var en av förskolan Solrosens fyra avdelningar stängd på grund av för få barn. Enligt Anne Hedlund var det många föräldrar som valde bort Solrosen för att det var hög andel "barn från andra länder".

‒Det är inte bra om det är så, men personalen säger att de fått den frågan ofta. Solrosen har en jättebra verksamhet med hög andel förskollärare och i år har vi fyllt platserna, säger Anne Hedlund.

Stor skillnad på fristående förskolor

På Gnesta Waldorfförskola går i dag 38 barn på tre avdelningar, alltså 12,7 barn per avdelning. Anneli Lennström, förskolechef, är ändå bekymrad över att verksamheten har tvingats öka storleken barngrupperna.

‒Både jag och flera föräldrar jobbar mycket ideellt för att det ska fungera, det är tufft för oss att få ihop det. Vi ser det som väldigt viktigt att det är små barngrupper, säger Lennström, som är kritisk till kommunens bidragsnivåer som hon beskriver som alltför låga.

På förskolan Grinden, som drivs av frikyrkan i Gnesta, finns plats för 24 barn på en avdelning. Just nu är 21 barn inskrivna på förskolan.

‒Det beror på bidragens storlek, vi vill inte vara så många. Det blir stressigt om det är för många barn och för få personal, säger Karin Andreassson, förskolechef och förskollärare på Grinden.

Den tredje fristående friskolan i Gnesta, Årstiderna, är en så kallad ur- och skurförskola och drivs som ett kooperativ. Årstiderna ligger med 15,5 barn per avdelning något under de kommunala förskolorna i avdelningsstorlek.

‒Egentligen har vi plats för 18 barn på våra två avdelningar men vi har valt att ha det så här den här terminen. 16 barn tycker vi är ganska perfekt. Det går runt ekonomiskt, säger Anette Walfridsson, barnskötare och en av tre delägare.

För många relationer

För stora barngrupper leder enligt forskning som Skolverket hänvisar till att pedagogiken blir lidande.

Studier visar också att mindre barn har svårt att hantera för många relationer samtidigt, vilket kan påverka tryggheten, enligt myndigheten.